Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Elsterdalen.
Det är en vårdag i böljan af af maj. Bakom oss
i norr ligger Leipzig under en svart horisont, som uppåt
ljusnar till en citrongul himmel; men tåget, som för
oss söderut, glider fram öfver ett lenvågigt slättland,
utmed en å, som är kantad med stubbade pilar, så att
vi skulle tro oss vara hemma i Skåne, om inte de
blommande körsbärsalléerna, som slå hvita guirlander
mellan byar med röda tegeltak och spetsiga kyrktorn,
sade oss, att vi äro i södern.
Inom kort förändras landskapet. Medan vi
fortfarande glida fram utmed ån, höja sig stränderna, först
långsamt, men snart allt brantare, och inom kort har
bygden antagit kolmårdsfysionomi. De branta afsatserna,
där granithällarna träda i dagen som trotsigt knutna
jättenäfvar, äro bevuxna med granskog, hög och
allvarsam som i Norden, och öfver de skogiga åsarna lyser
himmelen klar och blå, luften är frisk och ren, men
vattnet som flyter fram i Elstern är biåsvart och
smutsigt, ty det för med sig affallet från de sachsiska
väfverierna.
Ännu en lång tunnel och så saktar tåget, hvilket
betyder, att vi nått fram till den thiiringska residens-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
