- Project Runeberg -  Fragment och miniatyrer /
145

(1904) [MARC] Author: Bengt Lidforss
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

klädda bergskammarna. Det var en syn för en nordbo,
som hela sommaren stekts på den heta asfalten i Leipzig!

Det blåste en frisk vind, då jag på morgonen vid
niotiden gaf mig af från Wernigerode. Vägen gick till
att börja med i en djup dalgång, på båda sidor
om-gifven af bergklintar, bevuxna med praktfullt roströda
bokar och vinterekar, hvilka efter en stund ersattes af
granar och guldgula lärkträd. Efter en halftimme
svänger vägen och det bär uppför, under det att
granskogen tätnar och marken betäckes med en till hälften
upptinad issörja. Ännu en timmes marsch i rask
stigning uppåt och skogen öppnar sig, och genom öppningen
blåser en rå, iskall vind, förande med sig ett fint,
bitande duggregn, som piskar ansiktet likt en svärm
sparfhagel — det är mina väna sommarskyar från
Wernigerode.

Nå, en nordbo får naturligtvis ej låta imponera
på sig af sådant — alltså framåt eller, rättare sagdt,
uppåt! Ty nu bär det uppåt i jämn stigning. Skogen
sluter sig åter på båda sidor; på vägen ligger det nu
fotshög snö, och granarna digna under väldiga massor
snö och is. Ännu en halftimme, och åter en öppen
platå, vettande ut mot en djup dalgång. Men här
komma ej längre molnen som hvita duggregnsmassor;
som jättelika, smutsgula vidunder vräka de sig hän
öfver nejden, insvepande allt i en ogenomtränglig slöja.
Det är halfmörkt som vid en solförmörkelse, och de
gulbruna vidundren göra ett nästan hemskt intryck.
Duggregnet har vuxit ut till en blandning af
regndroppar och hagelkorn, som med ett öronbedöfvande larm
piskar vandrarens ansikte.

Med ens dyker det ur detta smutsgula universum
fram en byggnad med inskrift: Gasthof zum Brocken-

10. — Lidforss.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:01:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lbfragment/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free