- Project Runeberg -  Fragment och miniatyrer /
159

(1904) [MARC] Author: Bengt Lidforss
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den osynliga spårvagnens ringning med en främmande,
nästan hemsk klang. Och plötsligt skallar på nära håll
en larmande sång, en preussisk krigssång, som kommer
närmare och närmare. Man ser ingenting, men för
hvarje ögonblick ljuda tonerna starkare. Det är som
hade sången lösgjort sig från allt mänskligt och blifvit
ett ting i sig, en absolut existens, ett osynligt vidunder,
som sväfvar i luften och skrålar preussiska krigssånger.

Gaslyktorna tändas, men deras sken drunknar i
det hvita töcknet. Bäst man går snafvar man öfver
en droska, som ramponerats mot en spårvagn, eller en
hundkärra, som krossats mot en omnibus. Men riktar
man blicken uppåt, vill man knappast tro sina ögon:
dimman bildar blott ett smalt lager närmast jorden,
så att månen och stjärnorna lysa igenom med ett klart,
fast dämpadt sken och kantade af mångårdar i spektrums
alla färger.

*



*



A

På Kreuzberg i soluppgången. Nedanför ligger
jättestaden och breder ut sig i sitt oformliga majestät.
Rakt fram, norrut, ser man i horisonten kyrkorna vid
Gendarmen- och Invaliden-platz, till vänster
riksdagshuset och Siegesdenkmal, den nya kyrkokolossen i
Char-lottenburg och längst till vänster skogarne kring
Wann-see och Potsdam. Här är luften klar och genomskinlig,
men till höger, öfver sydöstra fabriksdistriktet, står en
molnvägg, som man skulle taga för ett åskmoln, om
ej solen lyste igenom som en väldig eldkula. I riktning
motJjSchlesischer Bahnhof breda de järnblecksbeslagna
hustaken ut sig till ett stålblått haf, där hvarje takås
glittrar som en böljkam, när de sneda solstrålarna träffa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:01:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lbfragment/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free