Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och 70-talets järnnätter har äntligen våren och för*
nyelsen kommit. Den svenska litteraturens måhända
rikaste blomstringstid växer tram efter frostens styggelse
och vinterns sterilitet. Spaden är satt i myllan och
över den svarta åkerns grodd och jäsande safter går
lärkornas skri. Rymden lyser blå av löften — där ute
går havet fritt.»
Så följer den kanske intressantaste avdelningen i
boken, historien om de nya poeternas kontakt med
svensk kritik och svensk allmänhet. Det är ett blad
av svensk kulturhistoria, som icke är synnerligen
vackert, och där man redan då möter de båda själs#
frän derna Wirsén och Retzius, sekunderade av herrar
Hans Forsell, John Personne o. s. v. Opinionen mot
de nya författarne urartar mot slutet av åttitalet till
en formlig skallgång mot litteratur och konst. I juli
1888 inträffar så Ernst Ahlgrens självmord ungefar
samtidigt med att Ernst Josephson, den geniale måla#
ren och älskvärde poeten, förlorar lusten att måla
och lusten att leva; andra bland de unga drabbas av
hårda personliga förluster. Den forna glättigheten»
som trotsade alla vedervärdigheter, börjar vika för
grubbel oeh svårmod, och mörkret svartnar allt mera
kring den nya litteraturens män. .
Sådan är situationen då Verner von Heidenstam
uppträder på arenan och först med Vallfart ock
Vandringsår, sedan med broschyrerna Renässans och
Pepitas bröllop ger signalen till den reaktion, som
redan varit förberedd, och som på kort tid leder till
den svenska »naturalismens» upplösning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
