Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varje sida av det nyvaknade geniets ljusa målmed#
vctenhet. Den finska havsluften från vårbrisdagame
har klarnat till den blåaste alpluft, solljuset det gyl»
lene valler fram som strålande segerhymn, och i dess
glans jubla himmelens och jordens farger som en
kör av nymornade sångfåglar...
I sin ungdom har Verner von Heidenstam skrivit
den vackra versen:
Tag allt, som är mitt och mitt kan bli,
men lämna min skönaste gåva:
att kunna tacka och lova,
där en annan går stum förbi
Denna naturhänförelsens gåva, som ju i anspråks»
lösare former även kan påträffas hos var# och var»
annandagsmänniskan, har hos Synernas diktare steg»
rats till genialisk lidelse. För detta intuitiva natur»
sinne blir åsens blånad till en balsam, som helar
frätande hjärtesår, och en trädstams silhouett mot
aftonhimlen låter honom skymta lösningen av den
sista världsgåtan. Förmågan att kunna tacka och
lova, om vilken Heidenstam talar, har i dessa Syner
tagit form av en lyrik, vars klang är ren som mal#
mens och vars gång lika lätt och säker som mån#
strålens över ängen.
Med sin sista samling, som han betecknande nog
kallat Melodier i skymning, har Vilhelm Ekelund
ryckt upp i de svenska diktames främsta led, där
han för närvarande står sida vid sida med Ola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
