Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lika gripande som det övermänskligas tragik är
tecknad i denna dikt, lika melodiskt dallrar och skäl*
ver sagan om ett vid vägkanten fortrampat mänsko»
ode i dikten Psyke i gränden:
Åter kommer du, morgon, utan svalka 1
Som en ångest utan tårar hänger
dovt ditt vita skälvande töcken över
brännhet allé och gatornas stenar.
Som av vådeld svedda sitta löven
krympta och svarta i det heta dammet,
luften darrar och träden stumt i vädjan
sträcka mot himlen skrumpna grenar.
* *
I ett fönster i gränden står hon lutad,
handen tryckt mot värkande tinning, nyss ur
rolös slummers drömmar vaknad —
står och stirrar tomt mot dag som väntar,
grå och öde i en blick av
dödstrött leda och tårlös saknad.
1 dina ögon, innerst inne, lik en
ensam blomma mellan svarta stammar
i en skog, som elden häijat,
ännu en fattig rest av en vacker längtan
undan skövlingen, undan livets stora,
skonlöst härjande brand sig bäijat.
Stum, orörlig som du står där, syns du
mig förmer och högre än de andra,
får ditt anlet en förklaring,
i en smärteglorias bleka strålar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
