Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sons diktning ligger ett drag av mörk dysterhet, som
stundom domnar bort i livstrött resignation, men
ännu oftare slår ut i ett flammande hat mot det sam«
hälle, under vars orättvisor han har att lida. Tank*
lösa moralister kunna ju stämpla detta hat som oädelt
och förkastligt; men har man en smula hjärta i brö*
stet, så kan man näppeligen undgå att finna detta
samhällshat fullt naturligt hos en ung proletärskald,
som känner sin andes bästa krafter dömda till overk«
samhet och undergång på samma gång som han vet%
att han dock är huvudet högre än den stora massan
av dem, som bo på livets solsida. Det är icke blott
åt en poetisk stämning, utan åt livets, sitt livs dju»
paste allvar, som skalden ger uttryck, när han bekän«
ner om sin sångmö:
Från vårdagens glädje hon stängdes,
från solen och himmelens blå,
och därtör i förtid hon böjdes
och kinden blev fårad och grå.
Men brinner på kinden en rodnad
i hektisk och stickande glöd,
då är det av feber i blodet
som kinden är dunkel och röd.
Så kommer min sångmö med lutan
från tusende sorger och kval;
hon kommer i trasiga kjolar,
i grå och utsliten sjal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
