Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sving efter 1840. Lönestegringarna från 1840 till 1880
(penningelönerna) växla i de olika industrierna mel»
lan 40—300 proc,, varvid är att märka, att brödpriset
under dessa fyrtio år hållit sig på samma nivå, medan
kött, mjölk och hyror fördyrats med i genomsnitt
50 proc. och kläder samt njutningsmedel däremot
blivit mycket billigare. Åven på landet ha de franska
arbetslönerna stigit, ehuru ej så högt som i städerna.
Intill 1850 stego de tyska lönerna blott obetydligt
och även lönestegringen från 1850—1865 överträffade
knappast fördyringen av livsmedel o. s. v. Den första
betydliga och allmänna höjningen inträffade 1865—
1875; därpå inträdde ett lindrigt återslag, och så
följde åter skapliga förbättringar till år 1900.
Som exempel på löneförhöjningarna i Tyskland
kan t. ex. anföras, att reallönen för en sättare i Jena
under hela perioden 1717—1847 för ett visst arbete
utgjorde 24—26 kappar råg, 1860 48 och 1871 83
kappar råg; den sistnämnda förtjänsten motsvarar en
veckolön av 16,5 mark eller 100 kg. råg.
Westfaliska gruvarbetare tjänade i genomsnitt år*
ligen, 1865; 600—700 mark, 1874: 900—1,000 mark,
1886-1888: 800-900 mark, 1890: 11-1,200 mark,
1898—99: 13—1,500 mark. Murarnas dagspenning
utgjorde i Berlin 1848—1850: 2—2,6 mark, under
sista årtiondet 4,5 och 6 mark pr dag.
Under perioden 1895—99 kan man konstatera en
tydlig lönestegring i en mängd tyska branscher, så*
som gruvdrift, metall* och maskinindustri, kemisk,
pappers*, textilindustri o. s. v. En årsinkomst av
600—1,200 mark för den ogifte arbetaren, 1,000—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
