Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sta intensitet om våren. Om den satsen är riktig,
torde måhända vara tvivel underkastat. Poeternas
diktning är ju som vädret, vars röst man hör, men
icke vadan det kommer eller vart det går; och vad
den vetenskapliga forskningen beträffar, så är det ju
förklarligt nog, om exempelvis botaniska upptäckter
huvudsakligen göras under den årstid, då plantorna
växa och blomma, och icke om vintern, då floras
barn vissnat ned eller gått i vintersömn.
Härmed skall naturligtvis ej vara sagt att icke
årstidernas klimatiska växlingar utöva sitt inflytande
på människosjälen. Det ges i varje fall en art av
mänsklig verksamhet, som står i en alldeles påtaglig
relation till temperaturens gång under de olika års«
tiderna. Men denna verksamhetsform står icke i sam«
band med mänskoandens alstringskraft, utan är dess
raka motsats: självförintelsen. Just »im wunderschönen
Monat Mai», leva vi mitt i självmordssäsongen.
Detta faktum torde förefalla mången överraskande;
man skulle väl snarast vänta, att vintern vore den års«
tid, då de talrikaste självmorden ägde rum. De kulna,
mörka vinterdagarna synas ju redan i och för sig
ägnade att stämma sinnet till melankoli, och dessutom
medför vintern mera sjukdomar än sommaren, på
samma gång den minskar förvärvsmöjligheterna för
de fattiga och gör talrika människor arbetslösa. Det
oaktat är vintern den tid, då det minsta antalet själv«
mord begås. Med tillhjälp av det rikhaltiga statistiska
material, som numera föreligger, är det lätt nog att
uppgöra en självmordsalmanack, som t. ex. för Preus«
sen får följande utseende:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
