Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avskräckande tecken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Norge, ja till och med i Danmark tänkt på ett
försvarsförbund mellan Skandinavien och Tyskland, en tanke som
även undertecknad för en del år sedan lancerade. Vad
som syntes tala för ett sådant försvarsförbund var icke
blott stamförvantskapen mellan Tysklands och
Skandinaviens folk och den sympati, varmed man i Tyskland
omfattar särskilt Sverge och svenskarna, utan det var i
främsta rummet det faktum, att Tyskland verkligen syntes ha
utvecklat sig till den starka centraleuropeiska makt, vars
existens Moltke en gång — innan Tysklands enhet
genomförts — förklarat vara en nödvändig förutsättning för all
varaktig fred i Europa. Den Bismarckska politiken
realiserade i stort sett denna Moltkes tanke, i det att dess
strävan huvudsakligen gick ut på att med undvikande av
nya krig bevara tyska riket i dess nyskapade skick.
Utsikterna till ett revanschekrig med Frankrike syntes
alltjämt minskas, men då samtidigt trippelalliansen började
förete vissa symptom av förvittring, började man även i
Tyskland se sig om efter nya bundsförvanter och finna
en allians med de skandinaviska stamfränderna, vilkas
”Wehrkraft” man måhända överskattade, önskvärd och
naturlig. Från svensk synpunkt måste ett försvarsförbund
med Tyskland te sig visserligen icke utan all risk, men dock
betydligt säkrare än den, låt vara ärofulla isoleringen; i
varje fall måste man säga sig, att om Tyskland krossades
i en kamp med Frankrike och Ryssland, så vore även den
skandinaviska halvöns öde så gott som beseglat.
På sista åren har emellertid den tyska politiken inslagit
i en helt ny kurs, som vållar, att den politiska
pangermanismen tillsvidare måste anses tillhöra de fromma
önskningarnas område. Kejsar Wilhelms yttrande att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
