Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÅGEL DAM 19
stass ner till stranden för att möta dem. Och det blev
stor fröjd över hela landet när skeppet kom med prin-
sessorna, prinsarna och Riddar Röd ombord, och ingen
var gladare än den gamle kungen, som fått igen sina
döttrar. Alla prinsessorna voro så glada utom den yngsta,
som skulle gifta sig med Riddar Röd. Hon bara grät och
grät. Dei tyckte inte kungen om utan han frågade varför
hon inte var lustig och glad, hon som de andra. Han
tyckte inte hon behövde vara ledsen, som sluppit undan
det leda trollet och nu skulle gifta sig med en så präktig
man som Riddar Röd. Och prinsessan vågade inte säga
någonting eftersom Riddar Röd hotat ta livet av den
som omtalade sanningen. |
Men en dag när alla prinsessorna sutto och sydde på
den yngstas bröllopsstass kom en man klädd i vida sjö-
mansbyxor med en stor kramlåda på ryggen in till dem
och frågade om de inte skulle köpa Jlullull till bröllopet.
Han hade så många vackra saker både av guld och. av
silver. Jo, det kunde allt hända det, sa prinsessorna.
De sågo på varorna och de sågo på mannen och de
tyckte allt att de kände igen både honom och mycket
av vad han hade i kramlådan.
»Den som har så mycket granna saker», sade den
yngsta prinsessan, »har kanske något som är ändå gran-
nare och som kunde passa oss ändå bättre än det här.»
»Det kan allt hända det», sa mannen.
De andra systrarna tystade på henne och bad att hon
skulle minnas vad Riddar Röd sagt.
Några dagar därefter kom prinsen tillbaka alltjämt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
