- Project Runeberg -  Folksagor /
171

(1927) [MARC] Author: Peter Christen Asbjørnsen, Jørgen Moe, Carl Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JUNGFRUN På GLASBERGET 17

Året därpå var det samma historia. Mannen bad en
av sönerna att gå till ladan och vakta gräset, och den
andre sonen gick. Men mitt i natten hördes samma dån
- och ladan skakade som vid jordbävning, och då vågade
pojken inte stanna, utan gnodde hem det fortaste han
orkade. Och gräset, ja, det blev uppätet igen.

Året därpå skulle Askepilten i väg. De båda bröderna
hånade honom och sa att han som bara lärt sig sköta
elden på härden, han skulle nog minsann kunna rå på
både troll och jordbävning. Och så skrattade de ut
honom. Men det brydde Askepilten sig inte om, utan
när kvällen kom så traskade , han i väg bort till ladan
och la sig att sova. Snart hördes ett fasligt leverne och
väsen utanför. »Å, blir det inte värre så får jag väl
tåla mig med det», tänkte Askepilten. En stund senare
hördes ett väldigt brak och ladan skalv som vid jord-
bävning. »Å, blir det inte värre så får jag väl tåla mig
med det», tänkte pojken igen. En stund därefter hördes
ett tredje hiskligt brak, och nu trodde pojken verkligen
att både väggar och tak skulle störta samman. Men när
det gått över blev det plötsligt alldeles tyst utanför.
»Månntro det blir mer av samma sort», tänkte pojken.
Men det hördes ingenting mera, och när Askepilten länge
lyssnat så tyckte han att det lät som om en häst stått
utanför och tuggat helt nära ladan. Då smög han sig
fram till dörrspringan för att kika efter, och mycket
riktigt, utanför stod en häst, som var så stor och så
vacker att Askepilten aldrig skådat maken. Och sadel och
betsel hade den också, och en hel riddarrustning hängde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:02:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lcamfolksa/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free