- Project Runeberg -  Folksagor /
175

(1927) [MARC] Author: Peter Christen Asbjørnsen, Jørgen Moe, Carl Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JUNGFRUN PÅ GLASBERGET 175

i full fart med att försöka komma uppför berget. Skum-
met stod om hästarna, men det nyttade ingenting till, för
hur de än buro sig åt, så kom ingen så mycket som
» två alnar uppför berget ens. Så snart hästarna satte
hovarna på berget, gledo de ner igen, vilket inte var
underligt, eftersom berget var glatt som en glasruta och
brant som en vägg. Men prinsessan och det halva kunga-
riket ville de gärna ha, så de redo och redo, men kommo
ingen vart. Till slut voro alla hästarna så uttröttade att
de inte orkade mera, och då måste ju tävlan upphöra.
Kungen stod just och tänkte på att han skulle låta täv-
lan fortsätta dagen därpå, då i detsamma en främmande
ryttare sprängde fram mot berget. Han red en häst som
var Så vacker att ingen sett dess. like, och betsel.: och
sadel. lyste av blänkande koppar och rustningen som
riddaren. bar var också av koppar. De andra riddarna
ropade åt honom att det inte var lönt han försökte rida
uppför berget, ty det var omöjligt. Men han hörde inte
på det örat, han red fram till berget och hästen klättrade
uppför som ingenting. När riddaren kommit uppför en
tredjedel av berget vände han sin häst och red ner igen.

Prinsessan tyckte aldrig att hon sett en så vacker
riddare förr. Hon satt där uppe och önskade att han
måtte kunna ta sig uppför berget, och när hon såg att
han vände hästen kastade hon det ena guldäpplet, och
det hamnade i riddarens ena sko. Så snart han kom ner
från berget red han sin väg med en sådan fart, att ingen
såg vart han tog vägen. Samma kväll skulle alla prinsarna
och riddarna gå till kungen, så att han kunde ta reda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:02:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lcamfolksa/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free