Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262 MUMLE GASÄGG
»Jag brukar ha god aptit själv», sa Mumle, »men den
som varit i min matsäck tycks vara värre än jag, för
han har ätit upp benen också», sa han.
Så gick det den första dagen och den andra gick det
på samma sätt. Den tredje dagen tog han matsäcken med
vad som fanns kvar med sig upp i fjället och la sig att
sova bakom säcken.
Rätt som det var kom ett hiskligt troll med sju huvu-
den ut ur berget och började att knapra och mugga av
hans mat.
»Nu är det lagat», sa trollet, »så nu får jag äta.»
»Det ska vi allt bli två om», skrek Mumle och drev
till trollet med sin klubba så att huvudena trillade av.
Därpå gick han in i berget, vars port trollet lämnat
öppen. Där inne stod. en häst och tuggade på gamla
trasor och bakom hästen stod en tunna med havre.
»Varför äter du inte ur havretunnan ?» frågade Mumle.
»Därför att jag inte kan vända mig om», svarade hästen.
»Så ska jag vända på dig», sa Mumle.
»SIå hellre av mitt huvud», bad hästen.
Det gjorde Mumle och då förvandlades hästen till en
vacker man. Han berättade först att trollet förhäxat
honom och sedan hjälpte han Mumle att leta efter svärdet.
De hittade det på botten av trollets säng, och i sängen
låg trollets gamla mor och snarkade så det ekade i berget.
De togo hemvägen över vattnet, och när de hunnit
halvvägs kom den gamla trollpackan löpandes ut ur
berget. Eftersom hon inte kunde simma så lade hon sig
ner och började dricka ur sjön. Hon drack så pass, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
