Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. KAP. Om användbara straffbestämmelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att reflektera *) uppå sin förut förda vandei, och
såmedelst komma sjelfmant till finger öfver de
fel, som fört honom till fängelset, samt till klar
uppfattning deraf, att den medborgare, som icke
vill ällyda samhällets lagar, Icke kan vara
berättigad att östörd få oroa samhället, genom sina
iaster eller nlsväfningar. Utan eftertanka på sig
sjelf och sina förgätna plrgter, kan fången aldrig
komma1 till uppriktigt erkännande af denna
sanning; och denna eftertanka är omöjlig, om
fången sitter i satnqväm med andra lika, eller än
mera .brottsliga individer, och fördrifver tiden
endast med onda tankar och onda föresatser.
Derföre är cellens enslighet en så oeftergijlig
fordran vid penitentiär-systemets (i iförande; men
icke allenast vid delta, utan jemväl vid
ransak-ning6-häkten, der allting fordrar att förekomma
fångens beröring med folk utom fängelset eller
med sina medbrottsliga.
*) Uti intet språk är i allmänhet språkets genesis
sannare och betydelsefullare, än uti det Latinska
Religio, hvilket kommer af retigarej återbinda:
"återbibda det brustna bandet emellan Gud och
menniskan” och rejlectio ifrån reflectere, återböja:
”återböp sig på sig sjelf" eller återöfverskåda sig
sjelf eller sina tankar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
