Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. KAP. Om användbara straffbestämmelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sta eftersinnande. Lifstidsjängen måste anses
för borgerligt död, då han aldrig bör kunna
komma i tillfälle att utöfva någon egenmäktig
medborgerlig handling, sköta egendom, göra
testamenten, ärfva eller fbrvörfva in. mn hvaremot
den, som endast åd öm mes viss tidj bör eftet
denna tids förlopp åter insättas uti förr ägdé
rättigheter, och således äfven uti sin egendom,
derest han någon haft. Men detta sednare fall
förutsätter, att lagen förklarar en gång för alla,
att på viss tid häktad fänge bör, så vklt han
någon egendom innebafver, under fängelsetiden
ställas under kuratel, som hans egendom
förvaltar, undér sådane föreskrifter, soitt knnna
betrygga ägaren, att vid tilländalupet straff
återfinna både egendom och dess afkastning under
tiden.
En annan fråga, som måhända någon gång
kunde uppslå, är:
Kan fånge anses berättigad begagna någon
del äf ägande inkomsten, till förbättrande af sin
ställning i fängelset?
En annan oafgjord fråga är: huruvida dömd
och häktad’ fänge ännu äger utöfva faderligt
välde öfver sina barn? — Detta synes böra vara
beroende af det brottets natur, som fört
deli-qventen till häktet» Rättigheten som giftoman,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
