Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Företal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FÖRETAL.
——
Då landtbyggnadskonsten otvifvelaktigt eger den mest
vidsträckta tillämpning och, rätt utbildad, skulle bära de
rikaste frukter för hela den åkerbrukande nationen, ej
blott med afseende å sjelfva jordbruket, med hvars
utveckling den är så nära förbunden, utan äfven genom det
välgörande inflytande den i så hög grad utöfvar på menniskans
både själs- och kroppsförmögenheter, samt kreaturens trefnad,
för att ej tala derom, huru genom smakfulla byggnadsformer
Sveriges hela landtbygd skulle erbjuda en vida angenämare
anblick — så hafva vi hoppats att någon fosterlandsvän med
större sakkännedom och rikare erfarenhet skulle använda sina
krafter på odlandet af ett så tacksamt fält. Men då någon
sådan författare ej synes till, hafva vi, under inflytandet af
vårt lifliga intresse för denna vigtiga fråga, beslutat åter
uppträda inför allmänheten, ehuru det ej sker utan ganska
mycken tvekan.
Bland de många ritningar till landtmannabyggnader, som
vi lemnat i allmänhetens händer, förekommer visserligen en
och annan passande för mindre jordbruk; men största delen
äro tillämpliga endast för herregårdarne, hvilka vi ansett böra
föregå med godt exempel äfven i byggnadsväg. En stor del
af dessa ritningar är också spridd i åtskilliga tidskrifter,
der de dock äro besvärliga att uppsöka och med hvarandra
jemföra. De ifrågavarande tidskrifterna äro derjemte så
kostsamma, att de ej så ofta nedtränga till de mindre bemedlade.
Vi hafva derföre, sedan herregårdarnes exempel och den
stigande upplysningen hunnit lifva deltagandet för
landtbyggnadskonsten, ansett tiden vara inne att taga ännu ett steg
framåt, och vilja derföre utgifva en ny följd af samlade ritningar,
som till större delen äro ämnade att gagna allmogen samt de
små herregårdarne och utgårdarne, hvilka till följe af odlingar
och styckningar uppväxa öfver hela riket. Dessa mindre
jordbrukare äro ock de, som både utgöra största antalet och
mest äro i behof af, att för billigt pris finna en beqväm
handledning i ämnet, och detta så mycket mer, som just
dessa vanligen ej äro i tillfälle att skaffa sig en
vidsträcktare erfarenhet, samt ofta nödgas vara sina egna byggmästare.
Arbetet kommer att, i den ordningföljd som här angifves,
upptaga ritningar och beskrifningar öfver torplägenheter och
arbetarebostäder på landet; ladugårdar och logar;
bond-och socken-mejerier; stallbyggnader; bostäder för
hemmansbrukare och på utgårdar; manbyggnader för mindre
herregårdar; landthus för ståndspersoner; mindre
landthus eller villor; sädesmagasiner; eldrior; fårhus;
hönshus; svinhus; redskapshus; afträdeshus med
pudrettberedning; smedja; samt slutligen äfven vattenpumpar, hundkojor
och klockstaplar m. m. För att lifva hågen för
boskapsskötseln, som alltid blir kärnan uti en vårdad landthushållning,
vilja vi egna särskild utförlighet åt den klass af ofvannämnda
byggnader, som afhandlar ladugårdar och logar, och
framlägga derföre en mängd olika inredningar, isynnerhet till
fähusbyggnader af alla former, ifrån dem, som egna sig för
den större och medelstora landtgården ända ned till torplägenheten, som fordrar utrymme för blott ett par kor och några får.
För framställning af ofvanuppräknade
byggnadsritningar hafva vi, jemte en mängd för texten afsedda träsnitt,
förelagt oss en samling af omkring 50 taflor,
hufvudsakligen upptagande byggnader i sin helhet, eller s. k.
hufvudritningar, samt så långt utrymmet medgifvit, äfven förstorade
byggnadsdelar eller s. k. detaljer. Dessutom hafva vi ansett
behöfligt att, för tydligare framställning i detalj, än hvad som
å hufvudtaflorna kunnat ske, äfven framlägga ett antal taflor,
hvilka i stor och tydlig skala återgifva såväl de förnämsta till
hufvudritningarne hörande delar, som äfven andra goda
detaljer både med afseende å konstruktioner och prydnader.
Dels för att mera direkt spara den byggande besväret, och
dels för att kunna angifva och åskådliggöra ett säkert och,
för den i ritning oöfvade, lätt inlärdt sätt att kunna sjelf
förstora de till byggnaden passande prydnader, hvilka han
önskar använda, hafva vi för afsigt att äfven bifoga några taflor
med träprydnader, ritade i naturlig storlek. Förutom
beskrifning till taflorna vilja vi, såsom inledning till hvarje klass af
byggnader, meddela de särskildta råd och upplysningar, som
vi tilltro oss kunna gifva.
Vi söka fylla ett behof, genom att äfven upptaga en liten
byggnadslära eller samling af byggnadsreglor, som kommer
att oafbrutet genomgå arbetet, vid sidan af den öfriga texten
och få särskild paginering. Att framlägga alla de talrika
byggnadsreglor, som tillhöra en fulländad landtbyggnadskonst,
skulle emellertid blifva alltför vidlyftigt och tröttande i ett
arbete med vårt förelagda syfte. Vi inskränka oss derföre till
att angifva de af behofvet mest påkallade förbättringarne och
påpeka de allmännaste misstagen, samt huru dessa sednare
genom användandet af den egna eftertankan, till stor del utan
all kostnad, skulle kunna undvikas, och huru man med det
ändamålsenliga och billiga ofta kan förena äfven
skönhetssinnets fordringar. Att under fasthållandet vid denna regel söka
så mycket som möjligt utgå ifrån det praktiska
byggnadssätt, som är det allmännaste i landet, torde uti ett för
folket afsedt arbete vara den säkraste vägen för att vinna
förtroende. Äfven denna afdelning kommer att förtydligas, dels
genom i texten införda träsnitt, dels genom särskilda taflor.
I närliggande ärbete hafva vi sökt undvika, hvad som
med afseende å de förut af oss utgifna
»Landtmannabyggnaderna» med skäl anförts emot oss, nemligen att vi byggt
trångt och med alltför mycket virke. Som det emellertid,
synnerligast hos allmogen, kan uppstå mycket olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Jan 5 01:49:13 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lcelandtm/0007.html
