Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Torpstugor - Taflan 7. Höjdritningar - Taflan 8. Torpstugor vid grindar etc. Höjdritningar - Taflan 9. Arbetarebostäder och Dubbeltorp. Planer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af kalksand, i begge fallen ornerad med 1 å 1,5 tum utom
rappningen eller kalksanden utspringande, tegelhörn och kring
fönstren tegelomfattningar, som hestå af blott en enda enkel
tegelrad, ingjuten i kalksanden. Yid ingjutning af
tegelomfattningar i kalksanden vinnes dock mycken lättnad om teglet
ej utspringer framför kalksandsmuren. Fönstren äro nedtill
försedda med 4 å 5 tum utgående fönsterhallar eller
fönsterplattor af huggen kalksten. Det öfre af byggnaden består
af resvirke och upprättstående bräder tillspetsade nedtill, och,
utom i hörnen, något utstående ifrån muren. Stenfot,
tegel-prydnader och skorsten blifva fogstrukne. Förstugan af
bräder.
Fig. 2 visar den billiga stugan sedd från gafveln.
Fig. 3. Byggnadens tvärgenomskärning, tagen i midten
af boningsrummet.
Fig. 4 föreställer det öfre af gafveln, skuren lodrätt
genom gafvelröstets midt.
Fig. 5. . Framsidan af en liten träkoja af allra enklaste
slag, byggd efter planen 10 å taflan 1. Takstolarne ställas
här midt öfver foderbrädena.
Fig. 6. Hälften af samma stugas gafvel med tredubbla
lufthål skurna i brädfodringen, hvilka tillika gifva nödigt
ljus å vinden.
Fig. 7 visar halfva byggnaden genomskuren.
Fig. 8. Lodrät genomskärning i midten af gafveln,
visande att hela gafvelsprånget bildas af de utspringande
läk-tena, utan stöd af sparrar.
Fig. 9 visar en liten back- eller grindstuga, den minsta
i samlingen, ritad efter planen 12 å taflan 1. Den är försedd
med stående brädfodring. Skorstenen visar sig långt ifrån
midten, emedan det hela upptages nästan ensamt af
boningsrummet och är stäldt på besparing.
Fig. 10. Halfva gafveln af samma byggnad.
Fig. 11. Ilalf tvärgenomskärning.
TafLan 8.
Torpstugor yid grindar etc.
Höjdritningar.
Se taflan 1 tig. 1 och 8 samt tafl. 2 tig. 3.
Der man vill bygga något prydligare, såsom vid vägar
och grindar, nära hufvudgården och trädgårdar etc., torde
dessa stugor vara lämpliga. De tvenne öfversta passa in
på fig. 1, 8, 10, 14 å tafl. 1 eller hvarje annan sådan
inredning, som är hållen inom måttet 30 och 20 fot.
Fig. 1. Framsidan af en fogstruken korsvirkstuga, der
bjelkarne tappas in uti stolparne straxt ofvanför fönstren.
Fig. 2. Gafvelsidan.
Fig. 3. Genomskärning, visande det inre af
boningsrummet och vinden.
Fig. 4. Framsidan af en timrad stuga infodrad med
fjellformad beklädnadsspån.
Fig. 5. Gafvelsidan af samma byggnad, för omvexling
klädd med aftrubbad spetsig spån.
Fig. 6. Tvärgenomskärning.
Fig. 7. Framsidan af en större grindvaktarestuga, byggd
af rappadt tegel (eller kalksand), öfver planen 3 å taflan 2.
Fig. 8. En annan sida af samma byggnad.
Fig. 9. Tvärgenomskärning af halfva byggnaden, tagen
genom boningsrummet.
25,io
_c< Emedan denna grindvaktarestuga
= är väl stor, anföra vi närstående
inredning, deraf v är öppen veranda
eller förstuga; b boningsrum; /; en
liten kammare eller skafferi med en
stege till vinden. Skalan till denna
plan är densamma, som å taflan 1
och 2.
Tailaii 9 *)•
Arbetarebostäder eller dubbeltorp.
Planer.
Här förekomma tvä och två lägenheter sammanbyggda,
dock så, att hvarje hushåll har så litet som möjligt
gemensamt med det andra. Genom sammanbyggnaden besparas
alltid en gafvelvägg och tvenne gafveltaksprång samt allt det
virke och arbete, som göres öfverflödigt derigenom, att man
med bibehållande af proportionerna, kan bygga bredare.
Ingen byggnad behöfver heller mer än en skorsten.
Fig. 1, f förstuga, med trappa till vinden; v vedskrubb;
k kök, tillika boningsrum; s skafferi; b boningsruin med 3:ne
sängplatser. Den öfriga delen af byggnaden upptages af en
alldeles lika lägenhet, ehuru i omvändt förhållande.
Fig. 2, v en liten veranda med lugna sittbänkar; b stor
stuga, tillika kök med bakugn; s skafferi; f liten förstuga
med egen belysning och trappa till vinden; sb
sammanbind-niugsrum, skrubb, klädkammare eller nedgång till källaren,
eller går man ifrån denna sidan upp till vinden, då
nedgången till källaren blir ifrån f; kr litet boningsrum.
Återstående halfva byggnaden är anordnad alldeles på samma sätt.
Fig. 3, f förstuga med vindstrappa; k kök och
boningsrum; s skafferi; b stort rum med 3 sängplatser; bb gemensam
brygg- och bakstuga för begge hushållen. Kan få särskild
utgång på midten med ett halffönster på hvarje sida. Det
öfriga af byggnaden lika indeladt.
Mg. 4 är en byggnad med mindre lägenheter och af
enklaste slag: f förstuga; b boningsrum; k kök med uppgång
till vinden, der matförrådet förvaras. Under vindstrappan
nedkommer man i källaren.
Fig. 5 är en äfven med afseende å det ekonomiska bättre
inredd dubbelbyggnad, f förstuga med förvaringsrum fr Öch
skrubb sk; blir vackrare men mindre ändamålsenlig, om
dörren ställes på midten och af f, fr och sk bildas en öppen
veranda; b är stora rummet och tillika kök; s skafferi, hvarifrån
man nedkommer i källaren under vindstrappan. En del af
vindstrappan blir emellertid gemensam, men vindarne alltid
afdelade; kr kammare. Andra hälften af byggnaden rymmer
en lika afdelning.
Fig. 6 är liksom lig. 4 en mindre lägenhet af sten. f är
förstuga med vindstrappa; b boningsrum; k kök; s skafferi.
Fig. 7 visar hälften af en dubbelstuga, v gemensam
veranda med sittbänkar; /’ förstuga; sk skrubb och
gemensam nedgång till åtskilda källare; b boningsrum; I: kök
och boningsrum med skafferi vid s och särskild köksförstuga
*) Se nästa häfte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
