Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Stallbyggnader - Om stallbyggnader i allmänhet - Taflan 29. Planer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Långt ifrån att hindra åtminstone arbetshästen att lägga
sig äfven om dagen, bör man inbjuda honom dertill genom
en rik och beständig ströbädd. Hästen blir fortare uthvilad
genom liggningen, hvarefter han också håller ut längre. Det
är dessutom en verklig grymhet att hindra en arbetande häst
att livila så mycket han kan. Tager man bort ströbädden om
dagarna, så förvaras den i en framtill minst 1,5 fot bred
strö-krubba med gångjern. Bäst är att liafva ett mindre rum
någon-städes bakom hästen för ströhalmen, hvilken, förvarad under
krubban och ej ofta ombytt, bildar en stinkande kompost
midt under hästens näsa.
Många liafva den åsigten, att foderkrubbor och
isynner-het foderhäckar böra sitta högt upp för att>vänja hästarne
att föra hufvudet högt. Hästens natur är doclc att taga sitt
foder lågt, och det är en för hästen ansträngande rörelse att
oupphörligt höja hufvudet för att äta. Vid tuggning och
sväljning har hästen till och med behof af att sänka hufvudet.
Mången anser också att de så kallade krubbitarne skapas
genom de höga häckarna. Naturenligast är att hästen får äta
sitt foder under intagandet af en kroppsställning, liknande den
då han går på bete, och krubban borde derföre finnas vid
golfvet. Men som detta medför andra olägenheter bör fodret
i häcken åtminstone ej tagas högre äp i jemnhöjd med
hästens bringa, eller vanligen högst o fot ifrån golfvet.
Bredvid eller under häcken sättes krubban. Att låta hästen äta
på 2,5 fot höga bord med hö och kortfoder i jemnbredd eller
det ena innanför det andra, eller att gifva alltsammans i en
enda mycket stor krubba, anser mången bäst passande,
åtminstone för arbetshästar. Annars begagnar man häck eller
korg af träspjelar eller af finsmidda runda jernstänger och
derunder eller derinvid en krubba af plank, sten eller jern
och dessutom vid sidan för vattningen vid spiltan en skål af
oljemåladt jern. Andra begagna halfva spiltans bredd framtill
till en djupgående häck (då hästen tager höet uppifrån häcken)
och den återstående bredden till krubba. Hur man än
tillställer, antingen man utfordrar stråfodret ifrån spiltan eller
från den bakom varande fodergången eller från höskullen,
bör det vara så anordnadt, att allt drag forekommes och
intet foder kan neddragas på golfvet och förspillas, eller
liö-smolk fälla i hästens ögon, eller att ätandet fordrar sneda
och besvärande ställningar. Rum måste äfven finnas för
skötaren. Alla former skola befordra lätthet att hålla rent.
De vanliga krubborna böra vara 12 å 13’ tum breda upptill,
8 å 9,5 tum breda i botten ock 7 ä 8 tum djupa, allt
invändigt. Den minst 2 fot höga häcken skall liafva en lutning
af nära 1,5 fot, helst utåt öfver fodergången, eller inåt hästen
öfver den under stående krubban, då gång eller krubba
upptaga nedfällande hö.
Hästens uppbindning sker enklast genom grimskaftes
fästande uti en ring, hvars märla är inslagen midt på
krabbans framsida, för det fäll då krubban är högställd. Står
krubban nära golfvet fästes ringen i väggen ungefär 2 ä 2,5
fot högt. Att låta ringen löpa på en 9 ä 10 tums lång
jern-ten tillåter, med begagnandet af kortare grimskaft, ledigare
rörelse. För hästar, som liafva vanan att hänga upp foten i
grimskaftet, brukas att träda detsamma igenom ringen och
sätta en tyngd i ändan, så att grimskaftet alltid hålles sträckt
ifrån hufvudet till ringen. Att binda med 2:ne grimskaft
medför, utom besvär, en ökad lätthet för hästen att fä benet
öfver ettdera grimskaftet.
Stallets inre tak bör vara tätt, så att hästarnes
utdunst-ning ej gör höfodret på skullen mindre begärligt, och att
höfrö och dam ej nedfalla.
Fölen gifvas de varmaste platserna. En kätte för ett
modersto bör vara 10 fot i qvadrat. Ettåriga föl behöfva 8
fot i qvadrat och större föl något mera, allt under
förutsättning att fölen dagligen få tumla om i det fria. Uti större
stall bör, utom en sådan kätte äfven för moderston, alltid
finnas ett stort och gladt rum för sjuka djur, ett oljemåladt
kar for vattning, en ljus och välbelägen selkammare, samt
slutligen ett rum för stalldrängen, som rättast bör liafva sin
bostad i stallet*).
Taflan 29.
Stallbyggnader.
Planer.
Fig. 1. st stall af timmer för 8 hästar; fr foderrum; sk
selkammare; vb vagnbodar af resvirke och bräder att förstora
efter behof; gg gödselglugg.
Fig. 2. Stallbyggnad af gråsten med tegelhörn och
tegel-omfattningar vid portar och fönster; fr gemensamt foderrum
midt i stallet; k och sk fölkätte, selkammare eller rum för
fb foderbord med uppgångstrappor; vk vattningskar; mb
mjöl-binge med sittplats ofvanpå; ut utkastningsgluggar tor gödseln
under fönstren.
Fig. 3. Stall för fyra hästar: sg gång till foderkammaren,
fr; sk selkammare; vb vagnbod: ofvanpå kläd- eller torkvind.
Fig. 4. st stall för 8 hästar; sk sel- och fr
foder-kammare: sg gång för utkastning af gödsel under fönstret vid
gg; vb 2:ne vagnbodar.
Fig. 5. st stall för bättre hästar; gd gödseldörr; st’ för
arbetshästar; gd’ gödseldörr; fr sammanbindande gemensamt
foderrum; sk och r selkammare och rum för stalldrängen;
vb vagnbod.
Fig. 6. st rum för G hästar; sg gäng till det bakom
hästarne belägna foderrummet fr, som bildas af taklutä; sk och
sj selkammare, sjukrum eller fårhus.
Fig. 7. För 3 hästar; sg gång; sk och fr sel- och
foderkammare; vb vagnbod; gg utkastningsglugg för gödsel.
Fig. 8. st stall; sg gång; sk och fr sel- och
foderkammare; vb vagnbod.
Fig. 9. st stall för 2 hästar; fr och sk foder- och
selkammare; gg gödselglugg.
Fig. 10. st stall för 3 hästar; Id löderlada; gg gödselglugg.
Fig. 11. st stallrum; sg gång till fr och sk, som äro
foder- och selkammare; vb vagubnd; gg gödselglugg.
Fig. 12. Stall af rappadt sågspånstegel för IG hästar;
fr foderrum i midten, omgifvet af hästar på 3 sidor; vk
vattenkar; sk och k selkammare och fölkette eller 2:ne mindre
selkammare, då foderrummet fr förstoras; gg välbelägne
gödselgluggar med höga dubbelfönster ofvanför. Ett högt tredubbelt
fönster sättes öfver vid g, de öfriga fönstren blifva låga och
sitta nära taket.
Fig. 13. För 4 hästar; sg gång; sk och fr sel- och
foder-kammare i taklutan; år och rh redskapshus med trappor
till torkvindar ofvanpå.
Fig. 14. st stall för bättre hästar; sg gångar med
utfodring bakom hästarna vid fg; fp föreningsplats; st’ stall för
arbets- eller främmande hästar; sk gemensamt selrum; fr
gemensam foderkammare; vb vagnbod.
Fig. 15. st rum för bättre hästar; sg gång till
gödselgluggen gg; g och g’ gångar till foderrummet fr, och
eldrummet dr för stalldrängen; sk selkammare; fr’ foderrum för
sämre stallet st’ med gödselgluggen gg och fodergången fg;
vb vagnbocl.
Fig. 16. fr foder rum i midten; k fölrum; sk selkammare;
gg gödselglugg; vb vagnbod.
*) Åtskilliga af dessa föreskrifter äro beredvilligt meddelade af framlidne
Ryttmästaren och Regements-Stallmästaren m. m Hr M. Leijon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
