Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Taflan 31. Höjdritningar
- V. Boningshus för Hemmansbrukare
- Om boningshus i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Beskrifning öfver taflorna.
Tafl.an 31.
Stallbyggnader.
Höjdritningar.
(Se taflan 29 fig. 5 och 16).
Fig. 1. Långsidan af planen fig. 5 tafl. 29, byggd af
fast timmer med framstående brädpilastrar och deremellan på
snedden liggande kälad brädfodring, samt en altan med
spjel-golf under höintagningsgluggarne. Altanens framsida borttages
vid hökörning. Fönstren sitta högt upp, tre och tre
tillsammans. Öfvervåningen resvirke med något framstående bräder.
Fig. 2. Gafvelsidan af samma byggnad.
Fig. 3. Tvärgenomskärning af stallet.
Fig. 4. Längdgenomskärning, äfven visande
uriurännor-nas läge. Detta stall är af den allt för tidigt bortgångne
Arkitekten A. Johnsson, och finnes jemte fullständig
beskrif-ning intaget uti Tidskrift för byggnadskonst och
ingeniör-vetenskap för år 1861.
Fig. 5. En takprydnad på en gafvelspets.
Fig. 6. Stall uppfördt på planen tig. 16 tall. 29.
Fig. 7. Luftglugg till höskullen.
Fig. 8. Framsida och tvärgenomskärning till en
foder-krubba af urhålkad trädstam: a krubban; h häcken; c kälad
panel ofvanför häcken, att hö ej faller i ögonen.
Fig. 9. Slätt foderbord med trappa, samt krubba af
plank. Ligger lågt.
Fig. 10. Foderhäck af smidda jernspjelor med
vidsittande gjuten krubba för kortfoder. Denna fastes så lågt, att
hästen äter höet uppifrån.
Fig. 11. Stor plankkrubba, gemensam för både torr- och
våtfoder. Sitter lågt.
Fig. 12. Gjuten vattenskål eller krubba för kortfoder.
Bör belst liafva inböjda kanter.
Fig. 13. Framsida och plan af a sörpkrubba; b
vatten-krubba; c ofvanför lodrätt stående foderhäck, allt af trä.
*
V. BONINGSHUS FÖR HEMMANSBRUKARE.
——
Det är af den sjelfständige bonden eller hemmansegaren
vi liafva påräknat det största deltagandet uti vår sträfvan för
landtbyggnadskonstens upphjelpande; åtminstone är det han,
som skrdle kunna gifva oss det säkraste handtaget och
åstadkomma den största nyttan. Bonden innehar den betydligaste
delen af Sverges jord, och lägger under sig mera deraf för
hvarje år, samt är framför någon i beliof af förbättrade
byggnader för sitt åkerbruk, med hvilket han dessutom
står i den mest omedelbara beröring. Ingen bygger
der-före landtmannabyggnader så helt och hållet för sin
person; ty hvad han i den vägen gör beqvämare och bättre
sparar lians egna krafter, och fröjdar beständigt hans
öga. Framför mången herreman äger han också,
förmåga både att bekosta byggnadsutgifterna och göra dem
så ringa som möjligt genom att sjelf följa sitt folk. Nekas
kan icke heller att livar man far fram, ser man hur den rike
bonden bygger allt rymligare och ljusare, och bjuder till att
pryda åtminstone sin förstuguport med några utskärningar.
Då bonden ej liar tillgång på ritningar, och vanligen ej har
annat att rätta sig efter än de missprydande byggnadsformer
han ser allmännast omkring sig, så är det ej underligt om
han bygger smaklöst och illa. Han bygger derjemte en mängd
fristående småbyggnader, ofta 2 å 3 särskildta lador, ocli
ibland en byggnad för hvarje slags djur. Visserligen söker
han en beqvämlighet genom att lägga dessa byggnader så
nära hvarandra som möjligt, men ändå beqvämare skulle det
blifva, och vida mindre kostsamt, om han byggde bredare och
mycket under ett och samma tak. Åtminstone torde på en
bondgård fähus och loge, som liafva så mycket gemensamt,
alltid sammanbyggas. De inånga småhusen, som vanligen
Lö/venskiuld. Landtmannahyijgnader.
ligga kringströdda utan all ordning, borttaga äfven mycket
af tomtplatsen, hvilken med större både nytta och prydnad
kunde användas till en rymlig gård och planteringar, som
framför allt annat kläda, äfven den minsta landtgård, hvilken
aldrig blir rätt vacker utan då byggnaderna framskymta
emellan lummiga trädkronor. Vi upprepa det än en gång
att löfträden vid eldsvådör utgöra de bästa brandsegel, lik
som den herrligaste ram, genom hvilken man ser landtfolket
röra sig på åker och äng. Den största bondgård borde, utom
vedbod, afträde och svinhus, som helst lägges för sig sjelf,
alltid hafva nog af 3:ne byggnader, nemligen manshus,
sädesmagasin och ladugård, eller åtminstone ej öfver fyra, då de
2:ne på gammaldags vis skulle utgöra flyglar till manhuset.
Flyglarne böra likväl ej läggas i linie kvarken med manhusets
Trädgård | | Trädgård
långsidor eller gaflar, utan heldre så här
□ n
mera rymligt och öppet, så att flyglarne, allt efter
landt-gårdens storlek, ligga 80 å 120 fot ifrån hvarandra.
Manhuset bör intaga största höjden och flyglarne ligga lägre, men
sins emellan böra flyglarne vara lika stora och stå på samma
afvägningslinie, samt flyglar och manhus iklädas samma
prydnader och samma färg. Den ena flygeln lämpar sig till
sädesmagasin, mjöl- ocli sofvelbod, den andra till slagt-, tvättstuga
och brygghus, dräng- och slöjdstuga. Bonden bör dock
företrädesvis inrymma allt sitt husfolk i stora byggnaden, som
aldrig får sakna ett litet skafferi och en liten mjölkkammare
i grannskapet af köket. Om på de större bondhemmanen
mjölkrummet saknas, så är det. helst då man ej har ett socken-
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Jan 5 01:49:13 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lcelandtm/0045.html
