Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Eldrior för otröskad och tröskad säd - Taflan 42. Finska eldrior för otröskad säd - Taflan 43. Eldrior för tröskad spannmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 13. Den öppna ugnen sedd uppifrån.
Fig. 1-F. Genomskärning af tig 13 efter linien c—d.
Fig. 15. » » » » » a—b.
Fig. 16. » » » » » e—f.
De öfriga 5 fig. visa ännu en betäckt riugn af enkelt
slag ocli af bepröfvad duglighet.
Fig. 17 är ugnen, sedd framifrån fyrhålet.
Fig. 18. Ugnen, sedd ifrån sidan.
Fig. 19. Ugnen, sedd ofvanifrån.
Fig. 20. Ugnen i plan genomskärning efter linien a’—b’,
se fig. 18.
Fig. 21. Ugnen i längdgenomskärning efter linien c’—d’,
se fig. 17. Ugnen är på alla sidor sammanhållen med jern.
Taflan 43.
Eldrior för tröskad spannmål.
(Äfven kölnor för lin- och malttorkning).
Såväl uti Tidskrift för byggnadskonst och
ingeniörveten-skap 2:dra och 3:dje häftet för 1862, som uti Arrhenii Tidskrift
för landtmanna- och kommunal-ekonomien, häftet fjerde för
1855, finnas ritningar med beskrifningar å
spannmålstorknings-anprdningar af större omfång. Undet det vi ej anse oss böra
intaga annat än sådant, som kan utföras äfven af mindre
bemedlade landtmän, så hafva vi dock oaktadt all möda ej
förmått uppspana någonting enklare i denna väg än den ria vi
framställt i tigg. 1—5, hvilken är ritad efter en mycket
användbar sådan, uppförd i vårt grannskap i närmaste
öfverens-stämmelse med en ritning af Herr Löjtnant Es. Wennerus,
som förtjenstfullt arbetat i denna riktning.
Denna ria, i hvilken man låter röken vända fram och åter
i bleckrör, består af en fyrsidig muromfattning, hvars
tjocklek nedtill är 1 fot och upptill 0,5 fot. Längden utvändigt
är 14 fot och bredden 8 fot. Höjden på ena långsidan är 6,9
fot och på den andra 5 fot. Muren förses med dragrör vid
golfvet och en ingångslucka. På krönet af murverket lägges
en krans af trä. En fot från öfversta kanten å träkransen
lägges torkplåten, hvilande på 10 å 12 jernstänger af 1,6x0,4
tums tjocklek, lagda tvärs öfver rian på ungefär 1 fots
afstand från hvarandra. Plåten på hvilken säden lägges är
upphuggen nedifrån med aflånga små hål. 5,8 tum ifrån
plåten inmuras 4 jernrör af bleckplåt i samma linie med
den lutande torkplåten. Rörens storlek är l,sxl,i fot, och
hafva en sådan form att den uppåt vända sidan i
genomskärning visar en vinkel (se fig. 4), på det att affall från rian ej skall
lägga sig på rören och förbrännas. Dessa rör skola
sammanbindas i gafvelmurarne, hvarest röken vänder. Första röret,
i hvilket elden från eldstaden ingår i rian, skall anbringas
invid den lägsta långsidan 4 tum från sidemuren. Afståndet
emellan rören är 6,7 tum. Från 4:de röret som ligger högst
utgår röken i skorstenen. Rören uppbäras på midten af 2:ne
jernstänger, ställde på kant. Eldstaden, som ställes på
gaf-veln, är 3,7 fot lång och belägges i bottnen med jernstänger
af 0,8 tums fyrkant, och derunder muras askugn, så att starkt
luftdrag erhålles. Ju tjockare plåt som begagnas till
jern-rören ju varaktigare blir naturligtvis rian. På denna lilla
ria lägges omkring 8 tunnor säd åt gången, och då 2
timmar vanligen åtgår för hvarje ombyte, kan man
medjem-förelsevis ringa bränsleåtgång torka omkring 80 tunnor på
dygnet.
Fig. 1 är plan af byggnaden i sin helhet; /’förplatsen;
ri sjelfva rian eller kölnan; tr trappan till öfra loftet lf\ som
omgifver rian; tr’ trappgång till en liten spannmålsvind sv
LöfvensJciÖld, Landtviannabyggnader.
för ritorkad spannmål, då den otorkade förvaras under, eller
tvärtom.
Fig. 2. Planritning i fördubblad skala af sjelfva
torkinrättningen; g grufva, hvarest man står och eldar midt under
skorstenen; u sjelfva ugnen, hvarifrån eld och rök dragas
in i bleckrören r, i hvilka under ständigt stigande röken
ledes fram och åter och slutligen utgår i skorstenen; s
spjell bakom ugnen, till reglerande af värmen. Ett
sär-skildt spjell anbringas dessutom lågt ned i skorstenen, eller
vid slutet af sista röret, för att kunna qvarhälla vännen
efter slutad eldning. Närmast eldstaden är nödigt att ett
stycke mura första röret med tegel, i motsatt fall smälter
jernbleeket.
Fig. 3. Längdgenomskärning efter linien tu (se fig 2);
r rökrören; s spjell; fh fyrhål; ali askhål; sp skorstenspipa;
js jernstänger, som bära rören; p jernplåten, hvarpå säden
ligger; Jer träkransen; Ih luftliålen för insläppandet af frisk
luft under torkplåten, hvilket är nödvändigt.
Fig. 4 är samma torkinrättning sedd i
tvärgenomskärning efter v—x (fig. 2): r bleckrören; js jernstänger, hvarpå
rören hvila; p den lutande torkplåten, också hvilande på jern;
ler träkrans en; il ingångslucka för att komma under kölnan.
Aid ändan af de fyra rören hvarest röken vänder
anbringas sotluckor i tegelmuren.
Fig. 5 ett stycke af den med fina, underifrån stampade,
hål genombrutna torkplåten.
Fig. 6 är plan till en större ria eller torkkölna
likaledes med cirkulerande varm luft och rök, som ledes i
jern-bleckrör, hvarifrån utstrålar värme till en öfver dem vågrätt
liggande torkplåt. I förra rian gick likväl all rök åt ena
sidan, då den deremot här delar sig åt tvenne sidor i 8 rör.
Hvardera rökafdelningen vänder, liksom på förra rian, fram
och åter till dess den utmynnar i skorstenen, då all rök är
kallnad eller förbränd, f och f förplatser; tr trappan till
kölnan; ri sjelfva kölnan eller rian; gf är det kölnan
omgif-vande golfvet, hvars omgifningsmurar hafva många
luftgluggar; tr’ uppgång till ett spannmålsmagasin; ms magasin å
nedra botten; g grufva.
Fig. 7 är längdgenomskärning efter y—z (se fig. 9): g
grufva; eu eldugnen; au askugnen; r jernbleckrören; sr de
högt liggande bleckrören som utmynna i skorstenen; sp
skor-stenspipan; js jernstänger, hvarpå rören hvila; p torkplåten;
Jer träkrans omgifvande torkplåten; bj bjelklag; il
ingångslucka; Ih lufthål; s spjell.
Fig. 8. Rians eldstad sedd framifrån: g grufva; eu
eldugnen; au askugnen; sp skorstenen med spjell vid s.
Fig. 9 är plan genomskärning efter x—y (se fig. 7): g
grufva; eu eldugnen på roststänger, hvarifrån den varma luften
delar sig åt 2:ue håll uti de 8 jernrören r (fyra på hvarje
sida), som vända i gafvelmurarne; il ingångsluckan; s tvenne
värmereglerande spjell; pl pelare af sten, som uppbär det inre
af kölnan.
Fig. 10. Tvärgenomskärning efter å— ii. (se fig. 9): r de
8 bleckrören; js bärande jernstänger; p vågrätt liggande
torkplåt; kr träkransen; bj golfbjelken; il ingångsluckor, pl
sten-pelaren.
Fig. 11. Stora rians framsida.
Fig. 12. Ena hälften af ribyggnadens gafvel.
Fig. 13. Hälften af byggnadens tvärgenomskärning efter
ä — ö (se fig. 6). Icp är en skärmkupa midt öfver torkrian,
som samlar och afför vattenångorna igenom lufthufvarna h.
Fig. 14 visar tvenne fönster och Fig. 15 den i
sandkalken utskurna taklisten; eller bygges det hela af sandkalk
eller rappadt tegel med hörn och list af fogadt tegel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
