Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Fårhus - Taflan 45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att fårhuset behöfver en hög och särdeles fuktfri belägenhet.
Hvad värmen beträffar, så anser man deremot att de
pels-klädda fåren, åtminstone de äldre, icke behöfva alldeles så
varmt som den andra boskapen. Af för varma hus alstras
sjukdomar, ohyra och fällning af ullen; af för stark köld
minskas dock ullsvetten, och ullen växer långsamt. Man
antager äfven att ullens frodigare växtlighet kräfver rikligt ljus.
Säkert är att fårhuset behöfver rik belysning,
vädervexlings-luckor och spjeldörrar, så att luften kan hållas ren och frisk,
hvilket isynnerhet är nödigt fram emot vårarna, då kölden
aftager och värmen i fårhuset ökas af den tilltagande
strö-bädden och gödselmassan, hvilken man har för sed att låta
qvarligga i fårhuset vintren öfver. Fårens spidning är också
af en så torr och torkande beskaffenhet att detta är möjligt.
På en hög plats är derfor allt golf i fårhuset öfverflödigt,
likaså alla tillställningar för afförande af flytande spidning.
Deremot är nödvändigt att stenfoten ej är för låg, att man
upphöjer botten derinom ett par fot öfver den yttre
jord-omgifningen, att man tilltrampar golfvet med lera och
sten-grus, att dörrarna gå utåt likasom i alla boskapshus, att
fönstren ej sitta för lågt, att väggarna äro släta inuti och
alla kanter afrundade så att fåren ej slita ullen, att
innertaket är fullkomligt tätt samt att häckarna så inrättas, att de
kunna uppflyttas och att intet hösmolk kan nedfalla i ullen
o. s. v.
T af lan 45.
Fårhus.
Fig. 1. Inredning till ett litet fårhus, byggdt af resvirke
och skift på en underbyggnad af gråsten och tegel, få
fårens rum; fr foderrum och fodergångar med egen utgång;
b plats för en bagge och sr för ett sjukt får etc.
Fig. 2. Fårhusets framsida.
Fig. 3. Gafvelsidan.
Fig. 4. Tvärgenomskärning öfver en fodergång.
Fig. 5. Ett fönster i fördubblad skala; det ena alltid
luftningsfönster på ledgång.
Fig. 6. Inredning tid ett litet fårhus af sandkalk med
tegelpelare och tegelomfattning kring fönstren, samt en liten
tegellist ned och upptill, alltsammans fogadt. få fårens rum;
fr foderkammare med egen utgång; b och If rum för baggar
och lammande får.
Fig. 7. Baksidan af samma byggnad (kan vara längre
än ritningen visar).
Fig. 8. Byggnaden sedd ifrån gafveln.
Fig. 9. Tvärgenomskärning öfver byggnadens midt.
Fig. 10. Ett fönster till samma byggnad i fördubblad
skala; den öfre afdelningen är ställd på ledgång för
luft-vexling.
Fig. 11. Mera qvadratformigt fårhus af korsverk och tegel
med runda foderhäckar, fp förplatsen; fh foderhäckarne; fr
foderrummet; b och If rum för baggar och lammande får etc.
Fig. 12. Byggnadens baksida och
Fig. 13 dess gafvel.
Fig. 11. Fårhusinredning, likasom den förra af
korsverk och tegel, visande fasta häckar rundtomkring väggarne.
få fårhus; fr foderrum; b och If rum för baggar och moderfår.
Fig. 15. En gafvel af samma byggnad.
Fig. 16 och 17. Tvenne inredningar, der få är
fårrummen; fr foderrum med häckar samt b och sr afstängda rum
för baggar och sjuka får etc.
För alla slags djur äro anordningarne vid utfodringen
de svåraste. Då de lifliga och oroliga fåren beständigt se
sig tillbaka, så draga de härigenom mer än andra djur
fodret under sig. Häckarna uti fårstallar böra derför alltid
förhindra fodrets spillning, och då gödseln i fårhus vanligen
får ligga på golfvet vintren öfver, hvarigenom lägret
småningom höjer sig, skola häckarne äfven vara beräknade för
uppflyttning ifall man ej vill begagna lösa fristående häckar,
hvilket också är brukligt. I detta sednare fall behöfver
fårhuset endast Arara en fri och öppen sal med en och annan
pelare, som uppbär höskullen, under det man med häckar,
beräknade för uppflyttning, behöfver särskildt ordnade,
tätare stolprader.
Fig. 18 är tvärgenomskärning af en flyttbar häck: a är
sjelfva hörummet och b krubbor för hafre och rofvor etc.
Krubban upptager äfven nedfallande hö; c är flytthålen i
stolpen för sprintarne, som qvarhålla häcken.
Fig. 19. Samma häck sedd framifrån: a häckspjelorna;
b krubban; c stolpen. Främsta krubbrädan har afrundade
fördjupningar för halsarne, hvilket försvårar höfodrets
neddragande.
Fig. 20. Bräda med hål ställd på krubban. Vid
ätnin-gen ur häcken sticka fåren hufvudena igenom hålen,
hvarigenom foderspillning ännu mera forebygges.
Fig. 21. T värgenomskärning till en annan sorts
upp-skjutningshäck, hvarvid häckens slåar löpa i en skorra i
stolpen och haspas upp i stolpens hål. Under sitter en flyttbar
skråbräda, som återför till fodergången nedfällande hö; a är
häckrummet; b den flyttbara lutbrädan; c stolpen med skorra
och hål.
Fig. 22 är plan och
Fig. 23 tvärgenomskärning öfver midten af en cirkelrund
foderhäck, som föres upp och ned utefter en bärstolpe, och
stänges med sprintar och hål.
Fig. 21. Framsidan af en häck med fäst afstängande,
högt spjelverk, på hvilket löper upp och ned en
sammanhängande krubba och häck.
Fig. 25 är häckinrättningen sedd i tvärgenomskärning.
Fig. 26. Samma häck sedd uppifrån. På alla tre
figurerna är a krubban, b häcken, c brädspjelor med hål och
sprintar, hvarpå häck och krubba hänga.
Fig. 27. Tvärgenomskärning af en stillastående eller
flyttbar häckinrättning: a är stolpen; b hörummet; c krubban;
cl en glesare häck, igenom hvilken fåren sticka hufvudena
för att äta ur den täta häcken och krubban, då den glesa
häcken hindrar fodrets förspillning.
Fig. 28. Samma häck sedd framifrån.
Fig. 29. Tvärgenomskärning af en lös fristående häck,
att äta utur från tvenne sidor: a krabborna; b gemensamt
foderrum, som efter gifningen tillstänges med luckor på
gång-jern; c en uppslagen lucka; d en igenslagen.
Fig. 30. En del af samma häck, sedd ifrån yttre sidan:
a krubban; c locket; e bräda ofvan spjelhäcken, som hindra
smolk att nedfälla i ullen.
Fig. 31. Ännu en sort rymligare, fristående dubbelhäck,
sedd i tvärgenomskärning: a krubban; b häckrummet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
