Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmänna byggnadsreglor eller korta anvisningar ur byggnadsläran tillhörande landtmannabyggnader - Timmermansarbete - Spännstolar etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
LÖFVENSKIÖLD, LAND TM ANXA BYGGNADER. B YGGNADSLÄRA.
Fig. 74.
och bjelken lägga "en dynstock (se 1ig. 74), hvilken särdeles
vid skarfningar är al’ nytta. Bjelkens största styrka vinnes
likväl icke alltid om
underlags-bjelken med sin bärstolpe ställes
midt under skarfven. Öfver
fodergångar t. ex., hvarest bär
bjelkarne stå nära hvarandra, samt
vid sidan af breda
kreatursgån-gar, öfver hvilka bjelkarne gerna
sätta sig, gör man bäst att
anbringa bjelkskarfven midt öfver
fodergången, då man gifver
bjelken motvigt, helst då en
takstolpe uppifrån sammantvingar
7 skarfven. Se fig. 75.
Då, såsom vid stora logar
och tröskverks-vandringar,
bärstolpar ej fa finnas, måste man
ersätta dem med s. k. spänn- eller
hängverk, hvarigenom trycket blir
öfverflyttadt på de
närmaste stolparne, hvilka
då måste vara så
behandlade, att de kunna
motstå den dubbla
belastningen. Fig. 76
anger grunderna för ett
enkelt spännverk,
bestående af 2:ne sträfvor,
hvilka öfverflytta bär-
_zl
n
fe
JU
1
Jt
Tips ’V
bjelkens tryck till stödjepunkterna, som måste vara nog
fästa för att motstå förskjutning. Fig. 77 framställer ett sätt
att medelst hängverk uppbära bjelklag och takstolar, hvilket
är lämpligast att använda öfver stora logar. Till mindre
träbroar har spänn- och hängverk, efter de grundformer,
som i fig. 78 och 79 äro angifna, ett stort användande, likaså
till takstolar, då det gäller, att utan mellanstöd spänna tak
öfver stora byggnader.
Sedan några allmänna föreskrifter rörande bjelkar och
bjelklag nu blifvit anförda, vilja vi tillägga några praktiska
anvisningar för anordningen i sin helhet af stolpar och bjelkar
etc. i ladugårdar, logar, magasiner m. m.
En stor virkesbesparing och styrka vinnes genom
byggnadens ordningsfulla indelning, så att man, utan att förbise
det minsta af ändamålsenligheten, ställer väggar, stolpar,
bjelkar och takstolar, dels som motsvarigheter, att de stödja
och uppbära hvarandra, dels så, att tryckningen blir jemt
fördelad, dels ock hufvudsakligen att hela sammansättningen
grundar sig på sådana afstand, som äro de största möjliga
för att vinna tillbörlig fasthet, med minsta möjliga
byggnadsämne. Isynnerhet vid de egentliga landtmannabyggnadernas
indelning bör det gälla som
regel, att söka vinna lika afstand
emellan stolparne, äfvenså
emellan bjelkarne, och att låta de räta
linierna för stolpar och bärbjelkar
få så lång utsträckning, som
möjligt. Vid längd-indelningen får
man likvisst icke ett ögonblick
förbise tvärmåtten, så att äfven
här vinnes stolpar i rader. Midt
under den punkt, hvarest
underlags- eller bärbjelkarne korsas af
tvärbjelkarne ställas de bärstolpar,
som äro nödvändige, och midt
öfver samma korspunkt intappas de
öfre bärstolparne alla våningarne
igenom, så att ifrån grundstenen
till taksparren alla stöd stå midt
öfver hvarandra och i
fullkomligaste lod. Se närstående figur 80.
Afstånden emellan bjelkar och
stolpar beror naturligtvis på virkets
styrka och de tyngder som skola
bäras. Detta låter också mycket
väl beräkna sig för alla möjliga
fall, men som uträkningen af
bjelkars bärighetsförmåga och de
deraf beroende afstånden äfven
af stolparne, är svår att göra så
enkel, att den fattas af hvem som
helst, vilja vi uppgifva några
bestämda mått, hvilka vi funnit vara
tillförlitliga.
Tvärbjelkar af 5 tums 7 tums tjocklek i ladugårdar läggas
minst en på hvar 4:de fot, då stolparne äro 6 tum i fyrkant,
N-"~W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
