Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Allmänna byggnadsreglor eller korta anvisningar ur byggnadsläran tillhörande landtmannabyggnader
- Tegeltillverkning
- Något om kalkbränning
- Något om mekaniska hjelpmedel eller byggnadsredskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
måste man här betäcka de inlagde stenarne med ett skift
af lera. Den ökade bränsleåtgången gifver dock alltid dessa
byggnadsugnar ett mindre värde än de täckta.
Om teglets sortering samt kännetecken på dess
beskaffenket är något nämndt i afdelningen om
ämnena.
Något om kalkbränning.
I våra korta anvisningar ur byggnadsläran hatva vi ej
velat alldeles förbigå detta ämne, om vi ock anse oss böra
blott i största korthet vidröra detsamma.
Det är naturligt att man äfven i fråga om kalkbränning
bar hunnit till en viss fullkomning med afseende å sättet att
med största fördel drifva tillverkning i stort, samt att de
enklare anordningarne, på samma gång de i anläggning äro
billigare, dock oftast hvad resultaterna beträffa stå de förra
efter. Dock förekomma fall, då man med större fördel kan
vinna sitt mål med de allra enklaste anordningar, hvilket är
händelsen då bränningen endast afser ett behof för tillfället,
men ej någon tillverkning till afsalu. Blott dessa fall —
landt-männens tillfällighetsbehof — är det vi här haft för ögonen.
Det enklaste, men också det mest bränsleödande och
till sina resultater minst fördelaktiga, sättet för kalkbränning
är att i marken eller i en backsluttning gräfva en grop, livars
botten man stensätter och sedan, efter att af sjelfva
kalkstenen hafva bildat små eldkanaler, fyller gropen med
sönderslagna kalkstenar, under iakttagande att de största läggas
närmast eldkanalerna och de minsta öfverst. Till
betäckning-användes ett tjockt lager af lera och sand, som förses med
nödiga dragöppningar.
Vida bättre äro de mera allmänna tillfälliga ugnarna,
hvilka vanligen hafva 6—8 fots längd, 4—8 fots bredd och
8—10 fots höjd. Ugnar med större omfång brukar man
afdela med en pelare i midten, hvaraf de erhållit
benämningen dubbla, till skillnad ifrån de mindre. Dessa
ugnar, som bestå af 3 i rät vinkel mot hvarandra uppförde
murar a (se hg. 1 och 2 tafl. C) af gråsten, böra helst
förläggas i en backsluttning eller i annat fall omgifvas med en
fyllning af grus eller jord för att qvarhålla ugnens värme.
Eldrören 6, hvilka mynna ut på den ijerde öppna sidan af
ugnen, bildas äfven här af sjelfva kalkstenen lagd på den
afjemnade marken, och öfvertäckas af större på kant ställda
kalkstenshallar, hvaremellan lemnas rum för elden att tränga
igenom. Härofvan påfyllas nu kalkstenarne efter storleken
enligt nyss angifne regel. Ugnens öfvertäckning sker
stundom på samma sätt som vid kalkbränning i gropar, stundom
använder man härtill stora liggande kalkstenshallar med ,
mellanrum för luftdraget. Fördelaktigt är att här och der
bland kalkstenen nedlägga vedträn, hvilka sedan de förbränt
lemna drag- och rököppningar.
Likasom vid tegelbränningen måste eldningen i början
ske sakta och först småningom öfvergå till full styrka.
Bränningen regleras genom små draghål i ugnens betäckning,
hvilka tilltäppas eller hållas öppna allt efter som hettan
visar sig ojemt fördelad. Den s. k. dödbrända stenen, hvilken
är oduglig, uppkommer genom för häftig hetta. Man brukar
af de uppstigande kalkångorna sluta sig till bränningens
fortgång, så att, då dessa ej mera visa sig, man anser kalken
vara bränd. Tiden för bränningen plägar i lyckliga fall ej
öfverstiga 3 dygn. Afsvalningen, hvarunder ugnen måste
öfvertäckas för att förhindra regn att släcka den brända
kalken, tager vanligen 2 dagar i anspråk. Då den brända
kalken ej genast efter uttagningen ur ugnen skall släckas, så
bjuder försigtigheten, såsom väl af de fleste är kändt, att
förvaringsrummet är fullkomligt skyddande för väta, emedan
eljest eldsvåda lätt kan uppstå af den starka hettan, som
utvecklas vid vattnets beröring med den osläckta kalken. Yid
den nu beskrifna tillfälliga kalkbränningen är dock i de flesta
fäll meningen att genast använda kalken, hvilket ock för
murbrukets godhet är det mest gynnsamma, då deremot
gammal kalk är att anse som mindre god.
*
Något om mekaniska hjelpmecLel ellen byggnadsredskaper.
Under det landtmannens byggnadsföretag i de flesta fäll
äro af så ringa omfång, att mekaniska hjelpmedel — eller
sådana inrättningar, som kunna ersätta den omedelbara
arbetskraften — i jemförelsevis ganska ringa grad kunna med
fördel tillämpas, så är dock visst, att dels okunnighet om
åtskilliga enkla redskaper eller deras ändamålsenligaste
konstruktion, dels fruktan för utgifterna för deras anskaffande,
ofta förorsakar att betydlig arbetskraft bortslösas, der man
genom något enkelt hjelpmedel kunnat inbespara en mängd
dagsverken. Då man å andra sidan naturligtvis för hvarje
fall måste göra sig reda för om besparingen i arbetskraft
motsvarar utgifterna för det hjelpmedel, som vore att använda,
så kan det ej vara vår mening, att för mindre
byggnadsföretag å landet — hvarpå vi äfven här egentligen syfta —
förorda andra redskap eller anordningar än dem, som utan
synnerlig kostnad af landtmännen sjelfva kunna
åstadkommas. Af hvad vi i detta afseende funnit ändamålsenligt
är å tafl. C det väsendtligaste framstäldt. Något nytt i
sak torde landtmannen i denna ringa samling ej finna, men
deremot åtskilliga förmer, som afvika från de å landet
brukliga, livarmed vi velat påpeka vigten af att med afseende å
ändamålsenlighet i sjelfva konstruktionen taga något steg
framåt. Är det i stort en misshushållning att till en byggnad
använda dåliga byggnadsämnen och dåligt arbete, så är det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Jan 5 01:49:13 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lcelandtm/0108.html
