- Project Runeberg -  Landtmannabyggnader : hufvudsakligen för mindre jordbruk /
40

(1868) [MARC] Author: Charles Emil Löfvenskiöld - Tema: Architecture and Construction
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - Rättelser och tillägg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Innehåll af Byggnadslära.


Pag.
Om Planläggning, igenfinnes under 1.
» Byggnadsplats, trädplantering och utrymme 2.
» Stugan, dess rätta plats, plan och omgifning 6.
» Byggnadsform 7.
» Byggnadsämnen: 9.
        Byggnadsvirkets fällning och torkning 9.
        Naturliga stenar 10.
        Konstgjorda stenarter 10.
        Murbruk och murbruksberedning 13.
» Grundgräfning och grundläggning 14.
» Svamp, maskröta och fuktighet från grunden 14.
» Timmerarbeten: 15.
        Virkets hophuggning 15.
        Väggar (timmerväggar) 17.
        Resvirke (brädväggar etc.) 18.
        Väggar af »skift» 18.
        Korsverkshus 18.
        Vattenlister 18.
        Bjelkar 19.
        Spännstolar etc. 20.
        Trossningar 21.
        Takstolar och taksprång 21 och 22.
        Trappor 22.
Om Taktäckning 23.
        Af skiffer, tegel, zink, hyflad och spillrad spån, spån af sågade
kantribbor, torf, papp, halm etc.
23.
» Murarearheten 24.
        Tegel, gråsten etc. 24.
» Eldstäder 26.
» Ljus- och luftvexling 26—30.
» Prydnader 31—33.
» Skyddande bestrykningar och affärgningar, med en uppsats om
målarefärgernas giftighet
33 och 34.
» Tegeltillverkning 35—37.
Något om kalkbränning 38.
Något om mekaniska hjelpmedel eller byggnadsredskaper 38 och 39.
Tafl. A. Takstolar och taksprång, hvarom beskrifningen igenfinnes
under
21, 22 och 23.
Tafl. B. Tegelugnar och tegelkran, hvarom beskrifningen igenfinnes
under
35, 36 och 37.
Tafl. C. Kalkugn och mekaniska hjelpmedel med beskrifning 38 och 39.

Rättelser och tillägg.



Pag. 8 spalt 1 rad. 17 ned. står: 7 1/2 à 8 1/2 fot läs: 7 1/2 à 8 fot

» 8 » 1 » 13 » » på en gafvelsida » på en envånings
gafvelsida.

» 10 » 1 och 2. Här anmärkes: att gråstenen vittrar eller
sönderfaller af starkare upphettning och uthärdar således icke svårare
eldsvådor, hvilket mången föreställer sig. Vi vilja äfven särskildt
uppmärksamma, att isynnerhet det lösbrända teglet, efter
föregången fuktighet, sönderfaller af frost, en egenskap hvilken också
är allt för litet känd af allmogen, som tror att teglet »ruttnar» i
stället för att sprängas af kölden. Att äfven murbruk, der
kalken blandas med lera, som tager till sig mycken fuktighet, måste
sönderfrysa är naturligt.

» 11 spalt 1 rad. 30 upp. står: starkare hetta läs: särdeles stark hetta

» 14 » 1 » 4 » » grundbräddar » grundbäddar

» 21 » 2 » 15 » » teckningsämnet » täckningsämnet

» 22 » 2 » 16. Då gafvelsparrändarne utom väggen böra vara lika
långa med sidosparrändarne, så blir deraf en följd, att
vinkelrätt ut ifrån väggen gafveltaksprången blifva så mycket längre,
som lutningen å sidosparrändarne förkorta det vinkelräta språnget.
Detta är så mycket nödigare att uppmärksamma, som allmogen
vanligen förbiser detsamma och är böjd för att gifva gaflarne,
oaktadt den större höjden, ett kortare taksprång än sidorna.
Sidosparrändarnes afskärning vid takfoten bör vara lodrät
endast i de fall, då takbrädan förses med en rikare eller hängande
ornering. Att lodrätt afskära takfoten, isynnerhet på torf- och
halmtak samt på de s. k. vindskeden å gaflarne, är mera rotande
både med afseende på droppfallet och istapparne, än om
takfoten afskäres vinkelrätt.

Pag. 24. Murtjockleken å några planer och bakugnar är väl liten och der
skalan är sammandragen svår att med säkerhet uttaga. Man
gör derför klokast att bestämma murarnes tjocklek efter
byggnadslärans mått.

» 31. Vi hafva visserligen föreskrifvit att landtmannabyggnaderne böra
uppföras i all enkelhet, hvilket också är det rätta; men till
ledning för dem som vilja gifva en rikare utstyrsel till en
grindstuga, ett trädgårdshus eller en veranda samt för att utbilda
smaksinnet äfven i detta afseende, hafva vi lemnat ett par
detaljtaflor upptagande prydnadsformer äfven af större omfång. Vi
hoppas att detta icke bör anses oriktigt helst den större
prydligheten alltid kan uteslutas och ersättas med enklare ornering
som icke saknas vid någon byggnadsklass.

I de fall der vår lilla byggnadslära befinnes otillräcklig, hänvisa vi
till E. E. v. Rothsteins förtjenstfulla »byggnadslära».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:49:13 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lcelandtm/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free