- Project Runeberg -  Chinas handel, industri och statsförfattning jemte underrättelser om chinesernas folkbildning, seder och bruk, samt notiser om Japan, Siam m.fl. orter /
201

(1848) [MARC] Author: Carl Fredrik Liljewalch - Tema: China
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Staden Canton

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bruket med inventarier tycktes icke kunna hafva
kostat öfver 150 Doll., och likväl arbetades der friskt.
Efter hand som glaset blef färdigt, fördes det ut i
boden och blef der genast användt; och således syntes
tro-ligt, att en det af den sand och aska som om morgonen
stätt i materialboden, före aftonen var såld i form af ett
lyktglas eller dylikt.

Från Belgien och äfven från Böhmen öfver
Hamburg införes ännu glasvaror, men det är blott af de
bättre kristall-effekter och slipade glas som numera med
någon fördel kau afsättas, ty det är fåfängt att
konkurrera med Chinesen om en tillverkning som han förstår,
och till hvilken råämnet kostar så litet som till
simpelt glas.

Gambier (shu-liång) är ofta förblandad med Cutck,
men de (ås af olika plantor, ehuru egenskapen af och
bruket för begge äro nära desamma.

Gambier erhålles genom kokning af bladen af
caria Gambier under 5 å 6 timmars tid, tills en stark
dekokt är bildad, då bladen uttagas och läggas öfver
kitteln för att afdrypa, medan extraktet vidare afdunstas.
Då vattnet blifvit frånskiljdt återstår en såpaktig massa,
som torkas i solen och skäres upp i tärningar. Gambier
nyttjas till tuggning öfver allt i Indiska Archipilagen,
blandad med betelnöt och kalk, hvaraf saliven blir röd
och läppar ne äfven (ä en högröd färg. I Ghina
begagnas den äfven till färgning och i Europa hufvudsakligen
såsom garfämne. Den anses ega 7 till 8 gånger mera
kraft än ekbark.

Gtnseng (jtn-sän) är roten af »Panax guingue folta».
Den växer i Tartariet och äfven i Amerika. Chineserne
anse ingen medicin fullkomligt god, utan att Giuseng till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:03:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lcfchina/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free