Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 11 )
!
Jag älfkar: Du det redan fer:
Men älfkar — fvagare — och mer,
Än dina blickar kunnat finna.
Se mig för Odens fon, fe mig för Yngve brinna . . .
Och få, min Ejvor, fall få ner,
Och dyrka Frigga fom Gudinna!
EJVOR.
Men — är ert val ej värdigt er!
Och Yngve, känner han fin lycka ?
FRIGGA.
Med denna prakt i mina fjät,
Och tvånget af et majeftät,
Som mer och mer mig börjar trycka;
Och vördnaden, fom alla dar
Mig fläpar i en evig dvala
Emellan fina offer-kar,
Hur vil du at jag kunnat tala?
Hur vil du Yngve det förftätt,
Hvad utom dig, jag icke fjelf förmått
Ur djupet af mit hjerta leta?
EJVOR.
Det ögonblick man har, man måfte nyttja veta.
Bland delfa trän ej långt ifrån,
I-Ivars långa fkuggor der kring ättebacken falla,
Jag honom fer — — —
FRIGGA.
Hvem? Odens fon!
EJVOR.
Han fjelf. Tag tiden. Honom kalla.
B s FRIGGA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>