Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 20 —
Visa.
nJ]ast jag hijt och tijt spatserar,
Haar mitt hierta aldrig ro,
Och hur det sig jemt marterar,
Ingen kan i verlden tro.
Therför undra ingen påå,
Att jag sorgsen jemt sees gåå.
När som månan blecka stråhlar
Sprijder öfver marek och daal
Och de lunder herligt måhlar,
Då begynnes först mitt qvaal.
Hon förmörkas mången gång,
När hon hör min klagosång.
O, I berg och diupa dahlar,
Huru mången, mången stund
Haar I höört min bittra klagan!
Och du, aldraskönsta lund,
Dig jag och till vittne taar:
Du vest, hvad jag lijdit haar.
O I sjö och strijda strömmar,
Som så mången bitterheet
Uthi eder afgrund giömmer,
Säij, om någonsin I veet
Någon, som så eländig
Har för ehr beklagat sig!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
