Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 2G —
Sonnett.
Af Myrtillo att vijsa sin trooheet och sinnes upprichtigheet
einoot sin endaste och förtrognaste Clorinne.
JJfl itt sinne drifver mig een dygdaskiön Clorinne
Nu medh een kärleek reen att trogen finnas när,
Dhen jag vist bär, till dhes mig döden sidst förtär;
Giör sådant ey den dygd hoos henne sitter inne,
Af hvilckens skimrand’ glantz vidt strålar här des sinne?
Nog lys ditt fägringzskien och dygden, den du bär,
Hvarför’ du hatas ey, men blir städz hållen klär;
Tänck, Herdarin, på mig, ey slut mig uhr ditt minne,
Thy du är endast den, som jag i verlden skattar:
Du är, hvars ädla dygd medh hiertat jag omfattar,
Till den jag af min siäl en halfpart gifva vill,
Lät derför kerleek din ey slåckna, men städs brinna,
Så skall du trooheet städz i grafven af mig finna:
I lif och död till sluut jag höör dig evigt till.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
