- Project Runeberg -  Vitterhetsarbeten af Christoffer Leyoncrona och Israel Holmström /
43

(1862) [MARC] [MARC] Author: Christoffer Leijoncrona, Israel Holmström With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ivan doch ey något gull och pärlor det afböija,
Förmå doch icke oss dhe största skattar nöija.
Een rijkan vara glad man ju heel sällan seer;
Men ofta rijkedomb een större omsorg gier.

Ej lärdom, vett och konst vår sorg kan mycket lindra,
Så länge som vårt kiött förståndetz lius får hindra:
Hur lijtet tåligt draa dhe lärde dhet de sij,
Att lärdom lönter blijr med blott begabberij!

Ibland de några fåå, som högsta väldet äga,
Mon någon och väl fins, sig rätt kan lycklig säga?
När dhe i eensligheet rätt til sig sielfva gåå,
Hvad gäller, att och dhe sin deel af ängslan fåå?

Att höra arma folck uthi sin träldom klaga,
Hvem undrar dher uppå, hvem kan dem dhet betaga?
Dhet är dhen enda lott, dhem Himlen lemnar qvar,
När han sin milda hand ifrån dhem undan drar.

Så har bå’ arm och rijk, så har bå’ hög och ringa
Dhet, som hans inre siäl så högt förmår att tvinga.
Så fins platt ingen till, som ey har sitt förtreet,
Som af bekymmer, sorg och mödo icke veet.

När Läkaren han vill oss till en bättre hälsa
Ifrån en siuklig leed med stränga händer frälsa,
Han först i diupan sömn oss gierna föra vil,
At vij dhen stora värk ey skolom känna til.

Een sådan sömbnedryck vij daglig efterfara:
Att kunna dhen ehrnå vij ingen möda spara:
Vij meer än Döden fly att uthi eensligheet
Oss sielfva skåda rätt och all vår uselheet.

Nu ett förgängligt liud i våra öron klingar:

Hur sött oss syns dhet roos, i verlden rycktet bringar

Att dheri få sin deel, hvad gör man sig för flijt,
Ilur fijkar man dher hänn med en fast ifrig nijt!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:03:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lchivitter/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free