Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Baptiste skickades efter en fiaker, och innan
klockan slog half elfva voro vi på väg till profeten.
Så länge vi åkte genom de vid denna tid på
dygnet öde gatorna i den aflägsna stadsdel jag nu
bebor, fann jag min grannes försäkringar om det nöje,
som väntade oss i den helige Augustini sällskap,
icke så alldeles orimliga; men då vi snart kommo
in uti lifligare qvarter, tyckte jag att kyrkofäderna
icke voro på sin plats. De flesta butikerna voro
icke ännu stängda. Genom de kolossala
spegelfönstren skimrade den moderna lyxen i glansen af
otaliga gaslågor. Utanför teatrarne rökade
spektatörerna sina cigaretter under en mellanakt, och i de
öppna fönsterna till foyererna syntes skrattande och
pratande damer, som i aftonsvalkan hemtade
krafter för att ännu halfannan timme kunna härda ut i
de qvafva teatersalongerna. På gatorna korsade
vagnarne hvarandra, och tusentals flanörer trängdes
på trottoirerna eller sutto i långa rader utanför de
vidöppna kaféerna. Från tidningskioskerna utbjödos
aftonens blad med färska underrättelser från
verldens alla trakter. Det var ett susande och
brusande, som kunde göra en stackars menniska yr i
hufvudet, synnerligen om man för blott en timme
sedan i en annan stadsdel, så olik denna, stått
ensam i sitt fönster och skådat ut i den mörka, tysta
natten, helt och hållet öfverlemnad åt sina egna
melankoliska fantasier. Jag hörde ej längre på min
följeslagerska, och den helige Augustinus hade jag
glömt när fiakern ändtligen stannade utanför en af
Paris lifligaste passager. Vi stego ur och gingo
in i den glasbetäckta, med praktfulla butiker å
ömse sidor garnerade passagen, der vi endast med
möda kunde bana oss väg genom den
menniskoström, som här vältrade fram. Min följeslagerska
förde mig in uti en liten, tyst och temligen mörk
sidopassage, der vi snart beträdde en trappa, som
ledde till profetens boning. Vi ringde och blefvo
insläppta.
Jag hade plötsligt kommit från min lilla tysta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
