- Project Runeberg -  Paris i våra dagar. Skizz i sexton bref /
99

(1869) [MARC] Author: Claës Lundin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dit hon drogs med oemotståndlig makt. Det är
pjoller kanske alltsammans, men jag dömer ej så hårdt,
då jag ser att kärleken är den som verkar. Innan
jag ännu sett Frankrike, tänkte jag som alla andra
svenskar, att i detta land icke skulle finnas något
familjelif. Så har man försäkrat oss, och man tror
ofta på så mycket, fastån man icke undersökt det.

Efter kaffet passera vi till salongen, ett
förtjusande rum både under sommar och vinter. Här har
jag suttit mången varm sommarafton, sedan jag
promenerat mig trött i trakten eller ledsnat att sitta
i bersån emellan clématites, sannerligen jag vet hvad
den växten heter på svenska, jasmin och andra starkt
doftande blommor. Jag har satt mig vid de öppna
glasdörrarne, som leda ut till trädgården, vändt
ryggen åt lampan och ansigtet åt månen, hvilken
belyst trädgården med de vackra akasieträden och
landskapet, som skymtar fram på sidan om muren, som
begränsar grannens park, och så har jag halft
drömmande lyssnat till de toner, som Marie, en af
flickorna Mauroy, — de flesta franska flickor heta
Marie — lockat ur pianot, eller har jag hört på ett
samtal mellan hr Mauroy och någon af hans vänner om
»Frankrikes storhet» och om mensklighetens
framtid. Det har varit förtjusande qvällar. När jag först
såg den lilla fula byn med sin enformiga storgata
och de evinnerliga grå husen, kunde jag sannerligen
icke föreställa mig att det skulle finnas så mycket
vackert här. Ifrån platsen vid glasdörrarne ser man
ingenting af den fula byn och ej heller finnes något
spår af densamma i Mauroy’s vackra trädgård, som
ligger amfiteatraliskt på en sluttning öfver en däld,
hvilken öfverskådas i hela sin utsträckning, då man
ställer sig på trädgårdens öfversta terrass eller då
man sitter på nyssnämnda plats. En varm, mörk
fransk sommarnatt skall man sitta här. Marie
slutar med sin musik, men då börja näktergalarne.
Blommorna dofta så starkt, berusande, framkallande
sälla drömmar.

Men nu är det höst. Dörrarne till trädgården

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:32:57 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lcparis/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free