- Project Runeberg -  Paris i våra dagar. Skizz i sexton bref /
146

(1869) [MARC] Author: Claës Lundin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

per dag. Om arbetaren förtjenar 4 fr. 50 cent.,
hvilket är en icke för lågt tilltagen arbetsförtjenst
i Paris, skulle äfven åtskilliga yrken kunna förtjena
mycket mera, så återstår efter de nödvändigaste
utgifternas bestridande ungefär ingenting eller
åtminstone mycket litet för att kunna hjelpa sig, ifall
sjukdom eller arbetslöshet inträffar. Huru skall en
sådan arbetare kunna gifva sina barn någon
uppfostran?

Det är emellan päronet och osten, som jag kom
att tänka på dessa saker. Jag vet icke hur det föll
sig så. Vaxljusen voro så många och brunno så
klart, vinet tindrade så vackert i kristallglasen,
herrar och damer voro så glada och spirituella, det
var en förtjusande konversation till höger och
venster, ordlekar och infall, friskt skratt på sköna
läppar, hvita tänder, blixtrande ögon. Och utanför
brusade det glada pariserlifvet. Vagn efter vagn
rasslade om hörnet af Rue Lepelletier och
skyndade ned till Stora Operan. Christina Nilsson skulle
ännu en gång sjunga Ofelias parti. Vi talade om
musik och konst i allmänhet och vi föraktade
materien, öfverlefvorna af den rika måltiden.

»Ack, hvad Paris är skönt!» utropade en ung
dam, som nyligen anländt hit för att fullborda sin
salongsuppfostran. »Här kan man roa sig
gudomligt!»

Fyra francs och femtio centimer!... Det var
besynnerligt att de siffrorna oupphörligt
återkomma för mitt minne. Men huru hjelpa det? Icke
kunna vi dela med den fattiga arbetaren, afstå
från middagen på Café Riche och bära pengarne
till honom. Det blef ju kommunism? Och hvart
skulle alla cheferna då taga vägen, och de som
göra vaxljusen och bordsilfret och mattorna och de
präktiga bronserna?... Hvad är lyxen och i
hvilket förhållande står den till det allmänna
välståndet?

*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jul 14 00:27:33 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lcparis/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free