Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
värld förkunna denna för fosterlandet lyckliga
tilldragelse.
”Alt är som förr!” utropade Baltzar.
”Blott jag är annorlunda”, tillade han med
en själfkänslans tacksamhetssuck. Han var stor.
Och så började han omskapa den fosterländska
konsten.
”Bort med professorerna! Död åt agréerne!”
Det var första vilkoret för omskapandet.
De gamle darrade. Somliga sprungo hem
och gömde sig bakom sina vinterlandskap som
de målat i rötmånaden. Andra kröpo bakom de
guldglänsande uniformer som de porträtterat på
beställning af stater och kårer, och några satte
sina mannequins att vakta dörrarne mot
fiendtligt öfverfall. De hade aldrig sett andra
historiska figurer. Nu satte de svärd i deras
ledhänder, hängde rustningar på deras böjliga kroppar
och tyckte att de bäst kunde försvara den fosterländska
konsten.
”Hvilken skulle göra det bättre?” sade de
och drogo sig därefter tillbaka till det innersta
af sina iden, där de funderade på nya prisämnen
ur bibliska historien.
Men Baltzar märkte, huru de gamle darrade
för den annalkande omstörtningen. Det
öfverraskade honom icke. Ingenting öfverraskar den
som är viss om segern. Och han gick omkring
och talade stolta och afgörande ord om konstens
framtid.
På lediga stunder målade han några småsaker,
men han hade få sådana stunder. Hans värf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
