Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
glömde likväl icke att proppa kapprocksfickan
full med hvad han ansåg tillkomma sig af väl-
fägnaden.
”Hvad står Östholm och fumlar med?” röt
hofmästaren, då en butelj Röderer just slank ned
i kapprocken som hängde i skrubben utanför
köket.
”Åh, jag bara lyss på musiken”, svarade Öst-
holm. ”Det är visst excellenskan själf som sjun-
ger, tror jag.”
”Det angår inte Östholm”, snäste hofmästa-
ren och gick vidare.
Först efter midnatt läste vaktmästaren upp
porten i sitt plank och gick med brådskande steg
öfver gården. Det var så mörkt, att han icke
såg brunnen, och väl var det, tyckte han.
”Nu går jag upp i Slottskansliet”, sade han
morgonen därpå.
”Affärer framför alt”, tillade han, men först
måste han gå efter vatten vid Gråbärgsgatan.
Några dagar derefter talade man öfver alt
i staden om att löjtnant Jungkrona försvunnit.
En uppasserska på Bernhardsbärg vid Norrtulls-
gatan hade sent en afton sett löjtnanten på det
lilla schweizeriet, men han hade druckit blott
ett par glas punsch och varit mycket fåordig.
Sedan hade ingen menniska sett till honom.
Den unge, 1 sällskapslifvet mycket kände
och omtyckte militärens försvinnande väckte stor
uppståndelse och allmänt beklagande. Man talade
om olycklig kärlek och pistolskott, om en duell
i Hagaparken och många andra intressanta ut-
En nn Rn nn RA ne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
