Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Mälardrottningens tron
”Se så, nu har jag skaffat mig skrifpapper,
själfva Lessebo bikupa, och Barnängens bläck
och ett dussin goda stålpennor, alt som behöfs
för att skrifva.”
Anders Petrén smålog förtröstansfullt, och
hans hustru log äfven, och lilla Ofelia, en allra
som sötaste fliickunge på fyra eller fem år, stor-
skrattade, och Horatio, en tvååring, slog med hän-
derna och sparkade så högt hans små ben för-
mådde, där han tumlade omkring på bara, just
icke släthyflade golfvet.
Det var en glad familjescen i ett litet rum
i Didrik Ficksgränd.
Anders Petrén, som ursprungligen hette Pet-
tersson, hade med de sina nyligen flyttat till
Stockholm. Han hade varit skrifbiträde hos en
kronofogde på landet, var en hygglig och städad
ungdom, såg rätt bra ut och derför omtyckt i
hemorten.
Då han gifte sig med en fattig komminister-
dotter, afundades denna af flera unga flickor, ty
de tyckte alla om kronofogdens skrifvare, ehuru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
