Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
icke snabbskrifvare och hade aldrig försökt re-
ferera.
”Det måste man vara fullt hemma uti”, för-
klarade sekreteraren, ”om man skall få försöka
sig med en sådan befattning.”
”Möjligtvis”, fortfor den välvillige mannen
hvilken tycktes på alla möjliga sätt söka att hjälpa
den stackars Petrén, ”har ni fallenhet för polis
och kan vara en god reporter, en flink notisjä-
gare, gå omkring i staden och snappa upp ny-
heter, blanda sig i folksamlingar och lura sig till
notiser, gå hem till framstående personer och
fråga ut dem, interviewa och spionera och kalky-
lera hvad allmänheten tycker mest om.”
Petrén hade fått ett nytt anfall af mållöshet.
”Nå, då kan ni väl åtminstone skrifva kåse-
rier?” utbrast redaktionssekreteraren, något otå-
lig öfver den sökandes fullkomliga brist på alla
tidningsmannaegenskaper. ”Det kan hela värl-
den.”
Ja, det var just hvad Petrén önskade visa.
Kåserier ville han skrifva. Han hade redan skrif-
vit ett, det olyckliga manuskriptet som han al-
drig fått till baka. Kunde han bara få igen det,
skulle redaktionssekreteraren nog se hvad han
dugde till.
”Tänk inte på manuskriptet!” sade sekrete-
raren. ”Det får ni aldrig mera se... Men det
är skada, att här i tidningen finnas minst tio
kåsörer.”
”Således har jag rakt inte något Hopp?” ut-
brast Petrén med tårar i ögonen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
