Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
”Han lefver efter sitt stånd”, sade man och
förvånade sig ingalunda öfver hans yppiga fester
på Wilhelm Davidsons Phoenix, hans glada till-
ställningar hos mamsell Björklund på Lilla Säll-
skapet och de något bullersamma ungkarlssu-
péerna på Blå Porten som aldrig slutade förr än
påföljande förmiddag.
Det glada och fina Stockholm ville alltid
vara med på markisens bjudningar, och själf var
han med på detta Stockholms alla baler, midda-
gar och öfriga eleganta samkväm.
I några af dessa sällskap spelades, ofta gan-
ska högt. Detta var alltid fallet på markisens
egna tillställningar, då fruntimmer icke voro
närvarande, och kom någon af de manlige um-
gängesvännerne en afton hem till Nobilini, före-
slog den senare alltid ett parti.
En dag lästes i tidningarna, att polisen gjort
beslag på ett hemligt spelhus i Pelikansgränd
vid Österlånggatan samt att bland dem som där
öfverraskats vid biribibordet varit äfven en för-
näm utländing, mycket känd i Stockholm och
medlem af den finaste societet.
Folkets Röst, den i vida kretsar lästa tid-
ningen, tvekade icke att sätta ut den förnäme
utländingens namn och omtalade helt obesväradt,
att han vore en ”så kallad” markis, känd under
namnet Nobilini, men att man för öfrigt icke
viste just något säkert om mannen.
”Hvad som står i det bladet bryr ingen män-
niska sig om”, förklarade markisens vänner.
”Jag kom endast händelsevis att kasta en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
