Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
Nu lät det som paschan slog omkull bord
och stolar. Det var en förskräcklig aftonbön. Man
bultade på hans dörr och uppmanade honom att
gå och lägga sig. I annat fall ämnade man
skicka efter polisen.
Fru Holm var förtviflad, och hennes beund-
ran för österlandet började betänkligt minskas.
Bland hennes gäster fans ett par fruntimmer
som voro alldeles betagna i paschan endast för
att han vore pascha, men för tillfället sågo de
förskräckta ut.
Nu tyckte man sig höra, att paschan valsade
där inne. Så förnams ett doft dån och därpå
vardt det alldeles tyst.
”Det är visst en dervisch”, förmodade dok-
tor Salmén, ”en af de där vilde dervischerne.”
”Herre gud, han må väl inte äta små barn
häller”, jämrade sig uppasserskan.
”Sofi kan då vara lugn för egen del”, för-
säkrade doktorn, och de öfrige skrattade, hvilket
betydligt svalkade fru Holms upprörda sinnen.
”När man skrattar, flyttar man inte”, sade
hon till Sofi, ”och skickar inte häller efter polisen.”
Men orolig var hon dock för sin pascha, på
hvilken hon icke kunde bli klok.
Dagen därpå såg paschan grym ut. Fru
Holm vågade knapt se på honom, ännu mindre
tilltala honom. Själf gaf han blott ett hväsande
ljud från sig.
”Hans gutturaler tyckas öfvergå i enkla hväs-
ljud”, sade doktorn, ”ett linguistiskt fänomen.
Språket hör onekligen till de minst tillgängliga.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
