Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
Blott ett par vänner släptes in i Viktors
”studio”. De funno hans Afrodite öfverträffa alt
hvad de kunnat förmoda af hans hand, och så
gingo de ut i staden och förkunnade den unge
svenske konstnärens lof. Men ju mer de berömde
hans arbete, dess mer började detta att misshaga
och oroa honom själf. Vännernas loford hade just
fäst hans uppmärksamhet på bildens svagare sidor.
De sågo dem icke, men han märkte dem så myc-
ket mera, och för hvarje dag fann han dessa svag-
heter alt betänkligare. Han försökte afhjälpa dem,
men detta gjorde saken blott värre, tyckte han.
En dag gick han in till sin granne, en fram-
stående italiensk bildhuggare, och bad honom
komma och säga hvad han tänkte om Afrodite
där inne.
Italienaren stod en lång stund tyst, noga
granskande figuren samt förklarade därpå, att
den vore ett aktningsvärdt arbete, hvarefter han
mycket artigt tog afsked.
”Aktningsvärdt!”
Det ordet gjorde Viktor förtviflad. Funnes
det då icke en gnista af något högre? Kunde
man icke se, att denna Afrodite vore något annat
än de nutida italienska grannlåtsfigurerna? De
senare kunna också vara aktningsvärda i vackert
arbete, handtverksarbete, men mera äro de icke:
Skulle hans skönhetsgudinna jämföras med så-
dant sockerbagarverk?
Kanske hade italienaren dock rätt. Viktor
ville tänka på något annat, ville förströ sig och
sedan med opartiska blickar åter se på sitt verk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
