Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
Hade fransmannen icke fått tag i honom,
hade han sannolikt vräkt sig utför den höga
muren åt Villa Borghese, och det hade funnits
en svensk konstnär mindre. Fransmannen lem-
nade honom icke på hela dagen. De vandrade
omkring på Monte Pincio och i Borghese-parken,
och när aftonen kom, sutto de vid en anständig
måltid hos Corradetti, som fransmannen envisades
att kalla Restaurant Bedeau, i Via della Croce.
Den franske konstnären, framstående målare,
en af desse allvarlige idkare af konsten på hvilka
Frankrike har godt förråd, hyste aktning för
Viktors begåfning, och någon afund kunde ej
uppstå dem emellan, enär fransmannen, hvilken
vistades sitt sista år i Villa Medici, redan var
mästerskapet nära, under det svensken ännu fam-
lade i förgårdarne. Fransmannen hade blott upp-
muntrande ord för sin unge vän, men Viktor
hörde icke mycket på honom.
Han grubblade på den ihjälslagna Afrodite,
såg henne åter lifs lefvande och tyckte sig märka,
att hennes ögon fått ett tjusande uttryck som
visst icke förut funnits i bildens tomma ögonhål.
Blicken fästes oupphörligt på honom, men drogs
hastigt bort, då han såg på henne. De sköna
dragen hade fått ett underbart lif, ett mänskligt
uttryck som alldeles icke missklädde gudinnan.
Kinden glödde till och med, något som ännu
mer förvånade den unge konstnären.
Fransmannen drack chianti, suckade öfver
att det icke vore bordeaux och fortfor att tala
om konsten sådan hon borde vara och sådan den
| |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
