Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
Viktor skakade på hufvudet och frågade en
nyss anländ landsman, om denne kände fabrikör
Hjärtfält i Jönköping. Den nyanlände upplyste,
att familjen Hjärtfält nu mera bodde i Stockholm,
där fabrikören låtit bygga ett präktigt hus åt
sig på Östermalm och där han förde stor stat.
”Rik karl!” sade landsmannen med uttryck
af mycken aktning.
”Utmärkt vacker”, tillade han. ”Ja, jag me-
nar dottern, men fåfäng och ärelysten.”
Viktor gaf honom ett mördande ögonkast.
Hans lefvande Afrodite hade naturligtvis alla
möjliga goda egenskaper, men icke en enda min-
dre god. Men hans Afrodite i konstverkstaden
vid Via Sistina gjorde honom oupphörliga be-
kymmer.
Slutligen hade han dock fullbordat bilden.
Han bjöd åtskilliga bildhuggare, italienare, frans-
män och skandinaver att komma och se på ar-
betet. De uttryckte alla sin stora belåtenhet.
”Förträffligt, förträffligt”, ropade mästaren
som funnit den förste af svenskens Afroditefigu-
rer endast ”aktningsvärd”, och det omdömet
gjorde Viktor mycket glad.
Inom konstnärskretsar talade man om den
svenske bildhuggarens lyckade arbete. Han stälde
ut det vid Via Nazionale, och den konstälskande
romerska allmänheten kom och beundrade verket.
Tidningarna omnämde det, och sådana omnäm-
nanden hitta alltid vägen till fosterlandet. Bref
från svenskar i Rom skildrade denna Afrodite
som något utomordentligti den inhemska konsten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
