Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
var icke nöjd, men då alla enstämmigt förkla-
rade, att det vore ett utmärkt konstverk, sväljde
hon förtreten.
”Det är riktigt otäckt likt”, sade man i
Blanchs salong, där bysten utstälts.
”Odisputabelt, men nog kunde artisten ha
något förskönat de fula dragen.”
Det sade fru Hedvig också och uttalade för
Viktor sin fruktan, att om han vore så där bru-
talt sanningskär, skulle han skrämma den fina
världen från sig.
Viktor förklarade sig icke önska något högre,
men den förklaringen gjorde Hedvig mycket
ledsen, och då talade han ej vidare om saken.
Han blott skref till Rom och skickade en växel
för att betala hyran för sin ”studio” hvilken fort-
farande stod för hans räkning.
”Jag reser 1 höst”, säger han alltid, men det
har han nu sagt i flera år. När hösten kommer
och han med sin hustru, som alt jämt är lika
vacker, återvänder från Marstrand eller Lysekil,
där han fått en och annan beställning på en
porträttbyst eller en porträttmedaljong, tager
han åter sin fuktiga grannlåtsatelier i besittning
och kämpar manligen mot reumatismen, hvilken
dock uppträder alt mera pockande för hvarje
nytt år.
Han lefver med i stora världen, har redan
fått vasen, vid hvilket tillfälle fru Rikardson
stälde till en storartad fest, har, oaktadt reu-
matismen, lagt på hullet, sitter i alla slags in-
köpsnämder och har äfven varit med om att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
