Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
mine herrar? Alla våra klockor äro hos urma-
karen.”
Familjen Gregorins klockor hade sedan många
år varit hos urmakaren. Det viste gästerne nog,
liksom de ej häller förvånade sig öfver familje-
faderns missaktning för pianot. På näst före-
gående bal hade han skrutit öfver den fylliga
tonen i den nya flygeln, på hvilken dansmusiken
då spelades.
”Klockan är snart half tio, säger ni?...
Hm, hm, det är kanske tid att ta i hop med po-
lonäsen. Jag springer efter musiken ... Jo, det
gör jag själf... Majola, se till att förfriskningar
bjudas kring.”
Fru Gregorin log artigt åt gästerne, men
tog icke ett enda steg för att efterkomma sin
mans uppmaning.
”Jag springer ned till teatern och får tag i
Elvers och Köbel. De hjälpa oss nog med mu-
siken. Åh, Arnold sviker inte häller. Jag har
ännu en kvart på mig innan operan slutar.”
Värden försvann, men han kom snart till
baka med ett par hofkapellister, icke kanske just
de namngifna, men ett par andra, som för kam-
ratskapets skull åtogo sig att göra dansmusik
hela natten.
”Präktiga karlar!” sade Gregorin. ”Utmärkta
konstnärer! ... Men hvar är punschen??
På den frågan kunde ingen svara. Fru Gre-
gorin gjorde ängsliga tecken åt sin man.
”Skulle Cederlund inte ha skickat hit va-
rorna? Gubben Cederlund börjar bli slapp, tror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
