Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
”Är det några socialister här i huset?” frå-
gade kamrern vänd till maskinistens hustru.
”Om det är!” utbrast Svenson som mycket väl
fattat frågan. ”Fullt! He...la huset fullt med...
soci. ..alister.”
”Det var de som sa’, att min man skulle ta
blå bandet”, förklarade hustrun, ”och det var jag
så glad åt, och så gick min man med mig på
mötena vid Lill-Jans och på festerna i sta’n och
vi tyckte det va riktigt vackert, fast det inte
var så mycket musik och fanor och annan grann-
låt som hos frälsningsarmén. Vi togo barnen
med oss, när vi inte kunde gå ifrån dem och
hade en smula mat också i fickan ut till Lill-Jans,
och så sutto vi i gräset eller sprungo enkleken
med de andra. Det var riktigt roligt, skall jag
säga kamrern. Och Palm sen! Ah, hvad jag
skrattat åt honom. Han är fasligt kvick. Vill
man ha riktigt roligt, skall man höra Palm.”
”Jo, jo”, sade kamrern. ”Men jag tror, att
Svenson somnat från alt i hop i kväll. Låt ho-
nom vara. Det är ju inte farligt för en gång,
bara det inte blir vana... Hör nu, fru Svenson,
hur är det med tillgångarne? Har frun något
att köpa mat för i morgon?”
Maskinistens hustru såg förlägen ut, och tå-
rarne kommo henne åter 1 ögonen.
”Det är hårdt, skall jag säga kamrern. Al-
drig kunde jag tro medan föräldrarna lefde, att
jag skulle få det så svårt. Hvad en vaktmästare
ändå har det bra!”
”Det ledsammaste är”, tillade hon, ”att Sven-
Stockholmstyper. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
