- Project Runeberg -  Så vann han Stolts Jungfrun /
2

(1890) [MARC] [MARC] Author: Concordia Löfving
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.Men jag vet bättre besked än någon,

Jag, som har suttit här i min håla i femtio är

och lärt at’ moder och moders moder att koka seid,

så kraft ig som na nsin Odens, den höge drottens.

Jag, som i mansåldrar tvenne ledt rikets öden,

just som jag velat; — fast de, som utfört de stora dåden,

trott att de gjort dem af egen vilja:

det var min vilja de gjorde blott.

Sannt är att Urd, den höga nornan

(Urkel jag vet är hennes rätta namn:

ty dödsnornan är hon, som råder öfver men’skolifvet),

hon vattnar sjelf med mägtig hand det träd,

ur hvilket lifvet strömmar till allt och alla;

hon spinner sjelf med vigda tingrar de grofva trådar.

som tjena I ill ränning i men"skolifvets stora väf;

men de fina trådar, som äro inslag uti den väfven,

de trådar formas af andra händer.

Oden sjelf är med derom, det vet jag väl;

och för att vinna större magt och vishet

han ock lärde att. koka seid. —

Han trodde sig få bli allena om konsten, det förstår sig:

men han glömde, sn vis han är, att uti alla tider

det, funnits menskor, som velat fuska i gudars handtverk!

.Min slägt på mödernet är af den arten.

Vi alla varit kloka qvinnor — icke sköna;

men hvad gör väl detta, när magt man eger

till alt förvända synen på älskogskranka män! . . .

Kn seidkunnig qvinna, som förstår att brygga

den älskogsdryck, som väcker osläcklig åtrå i mannens sinnen,

hon är för honom sä fager som Halders mö! —

Så lyckades det mina stammödrar till att vinna.

hvar efter annan, till män de bäste hjeltar.

De förde till oss lifskraftigt blod.

Så blefvo vi, fastän från början af usel, kortlifvad dvergaätt. —
som väl snart nog ej skulle mägtat till att bära

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:05:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lcstolts/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free