- Project Runeberg -  Så vann han Stolts Jungfrun /
35

(1890) [MARC] [MARC] Author: Concordia Löfving
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ANDRA AKTEN.

Skogstrakt. Mansken med jagande skyar. Till höger om
askå-daren ett bergparti, hvarifrån en skarpt sluttande och vindlande stig
leder ned till cn torftig stockhydda, som upptager omkring tre
fjerdedelar af scenens bredd. Hyddans ena gafVelsida är öppen för
åskådarne, På midten af högra långväggen en dörr. Pä fondväggen en
liten glugg högt uppe vid taket, genom hvilken månen lyser in. I
närheten deraf cn stor öppen spisel, bredvid hvilken ligger en hög ai
stora vedträn, I spiselvrån hänger en liten pilbåge. Pä en hylla
stär en gryta och ett par stenkrukor. Längs venstra långväggen en
mycket bred. omålad, väggfast träbänk och framför denne ett träbord
af nästan samma läugd som bänken. Vid bordets yttersida sta några
helt korta och smala träbänkar i rad. Framme vid h. avantscenen
ligga några halmkärfvar samt ett par hvita färskinnsfällar.

Seen 1.

."■ilGM K och SK1BUNE komina sakta vandrande nedför bergssluttningen och

fram till hyddans dörr.

SIGRUNE.

Nu ha vi vandrat nästan utan hvila i tvä dvgn . . . Det var
för kallt att ligga i skogen . . . Nu kan det vara på tiden, att du
lar riktigt hvila och sofva ut efter vandringens mödor. (Ser pu

^igne, som iakttager cn stel tystnad.) Dll lllå inte 11*0, att det varit för

att pina dig, som jag valt denna vägen, der det är sa långt
emellan hvarje herberge! Den vägen jag först valde, när vi
lemnade kungsgården, var både bättre banad och ledde mera
r&kt till målet; men jag ansåg den icke säker, "derför vek jag
af med dig in på deri här skogsstigen. Jag tänkte som så:
hvem vet, om inte ändå kungen ångrar sig och sänder ut sitt
lolk att fånga och återföra oss; sådant har händt förr i verlden .. .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:05:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lcstolts/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free