- Project Runeberg -  Så vann han Stolts Jungfrun /
41

(1890) [MARC] [MARC] Author: Concordia Löfving
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

S1GKUNE.

,la så, du vill inte! Na jag skall väl gifva dig tid till lugn
besinning, så inser du noc ändå till slut. lrvad som är klokast

C <D

och rättast . . . Der börjar dagens första strimma att synas! . . .
Jag skall nu lemna dig ensam här och bege rnig ut på jagt.
Du får då smaka pa hur ryslig ensamheten käns här i den öde
skogen; så kanske du ej sedan skall ha någon vidare lust till

att rödja mig ur vägen. (Han reser sig, tar sin kåpa, sin väska och sin staf,
lägger hrr i ti i väskan och sticker knifven i gördeln.) Knifven tal’ jag med

mig. förstås, sa att den ej må komma dig på unda tankar . . .
Der är något qvar af nioset sedan i går; och bröd och vatten
finnes här äfven, så du behöfver ej svälta och törsta! . . .
Far nu väl så länge och besinna dig på saken!

SIGNE i*tolt, men med en viss oro i rösten)

Kommer du aldrig tillbaka V

SIG RUNE.

.lo, när du besinnat dig och tröttnat pa ensamheten och
kanske behöfver min hjelp. Tag da deri lilla bågen der och
skjut fjäderpilen upp igenom rökfånget. Den går ej mycket
högt. ty den är egentligen blott en leksak; men den håller
sig ganska länge sväfvande i luften; och den är fästad meden
tråd vid bågen, sa att den kan ej föras bort af vinden. När
jag ser fjäderpilen sväfva öfver hyddan, då skall jag komma
tillbaka . . . Farväl! (Hall går oeli höres liomma till dörren utanför.)

Scen 2.

SIGNE ensam,

(sjunker ned p& bänken, med händerna för ögonen. Ropar derefter, i let hon
sträcker ut sin knutna hand efter honom)

Länge torde du få vänta, innan jag kallar dig tillbaka!

Hon gàr fram och tillbaka, lägger emellanåt ved på elden. Làngdragna,
oliyirgliga vargtjut liöra- utanför stugan.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:05:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lcstolts/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free