Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIGRUNE.
För mig är dit det bästa, som linnes i verlden ! (Fattar
lifligt hennes hand och behåller den i sin. Signes hufvud sjunker mot lians skuldra.)
Osynliga naturväsenden sjunga i skogen:
Känn huru vindarne somna,
Lägga sig sakta till älskogshvila
Uti lundens trånande sköte!
Menniskors sinnen de domna,
Ljufliga strömmar dem genomila:
Vällust skälfver i hela naturen,
Af den glödande vårsolen buren
Öfverallt till menniskans möte . . .
Små blommorna nu sina bägare brädda
Med rusande kärleks mildt doftande vin,
Se’n hjelpas de åt att brudsängen bädda
At yrande fjärlar och svärmande bin.
Foglarne qväda sin brudsång i lunden: —
Njut af den flyende, ljufliga stunden!
Kärlekens vin, det varma, berusande,
Tål icke gömmas, då dufnar det bort, —
Drick det i dag; ty våren den tjusande,
Kort är i norden, ja, kort, allt för kort!
Derför älska och njut,
Innan våren tar slut: —
älska och njut!
SIGRUNE (drar Signe tätt intill sig och ser henne djupt in i ögonen.)
Hör du, hur underbart fagert allt qväder omkring oss V . . .
Ar det inte som om hela skapelsen doftade vår och kärlek,
och sjönge en enda stor brudsång? . . . Och skogen der borta,
står den icke sjelf prydd som den fagraste brudkammare! . . .
Om vi skulle göra som foglarne: reda oss strax ett litet bo i
skogen, der intet afundsamt öga kan se oss eller störa vår lycka!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
