Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 99 –
efter ßera, pà det alt ingen må ana hvem hon är!» Men de
gamle kallade mig i stället Alfhild; tv de tyckte väl. att något
af mitt förra namn borde få vara qvar . . . Och så väl bevarade
de hemligheten om min börd, att jag snart glömde min faders
namn och ätt. Ringen ålade de mig att hålla väl dold för allas
blickar, emedan den eljest, skulle bringa mig ofärd.
SIG-RUNE.
Men hur kom du hit till kungsgården? Det förundrar mig
mest af allt!
ALFHILD.
Jag hade blott fyllt femton vårar, då mina fosterföräldrar
begge på en gång rycktes bort af en våldsam farsot. Då rådde
mig husets äldste tjenare att gå till kungadottern och klaga
min nöd och bedja henne taga mig i tjenst. Det gjorde hon
— och var mig alltsedan en huld herrskarinna.
SIGNE
(sluter henne i sina armar.)
Jag höll af di g från första stunden, då jag såg dig, du
väna lilla! . . . Och nu skall du också vara min syster —
min egen lilla syster. (Tiii sigrunc:) Inte sannt, hon är min såväl
som din?
SIGRUNE.
Jo visst! . . . Det var en ny glädje på denna stora
glädjedag! (Tiii Alfhild.) Men har du aldrig sedan återsett Sune, svennen
som räddade dig, med fara för sitt eget lif?
ALFHILD.
Nej, aldrig!
SIGNE.
Sune? . . . Det finnes en främling med det namnet här i
min faders gård — Sune den frisiske, som han kallas, emedan
han togs som fånge på ett tåg till Frisland . . . Jag utbad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
